Populärteknik

Vid forskningsfronten i Rumänien

Genom Rumänien gick en gång ”limes”, gränsen mellan civilisationen och barbariet. Ruinen av det romerska gränsfortet i Capidava vid Donaus högra strand är i dag världsarv och vaktas av vänliga rumänska gathundar. I Bukarest ska rumänska fysiker undersöka gränsen mellan materia och strålning.
Genom Rumänien gick en gång ”limes”, gränsen mellan civilisationen och barbariet. Ruinen av det romerska gränsfortet i Capidava vid Donaus högra strand är i dag världsarv och vaktas av vänliga rumänska gathundar. Foto: Kaianders Sempler
Så här är ELI-NP tänkt att se ut när anläggningen står färdig 2015...
...och så här ser området ut i dag. Foto: Kaianders Sempler
Mihai Petrovici, fysikprofessor, med en del av en dektor för Alice-experimentet vid Cern. Foto: Kaianders Sempler

EU-kommissionen har beslutat att sprida sina gracer och satsar nu 180 miljoner euro på ett program för spetsforskning i Östeuropa. Världens kraftigaste gammalaser, ELI-NP, ska byggas vid ett forskningsinstitut i Rumänien. Ny Teknik har varit där.

Publicerad

Den amerikanske fysikern Arthur Compton upptäckte redan 1922 att fotoner och elektroner kunde utväxla energi. En foton kan tillföra rörelseenergi till en elektron, något som i dag kallas Comptoneffekten och för vilket han fick Nobelpriset 1927.

Men en elektron i rörelse kan också öka energin hos en foton. Detta kallas invers Comptonspridning och anses vara mekanismen som ger upphov till de oerhört energirika gammablixtar som då och då utsänds från fjärran galaxer. I form av gammastrålning kan en kollapsande stjärna på några sekunder sända ut lika mycket energi som vår sol sänder ut under miljarder år.

Prova Ny Teknik – 149 kr
för tre månader


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här