Vart tog ABBs själ vägen?

2002-10-29 23:00  
Jonas Wenström

Det började egentligen 1881. Det var då fransmannen Marcel Deprez föreslog att man skulle kunna överföra energi över långa avstånd med elektricitet. Året därpå företogs den första demonstrationen. Från ett vattenfall vid Miesbach i Bayern överfördes elektrisk kraft till en maskinutställning i München – över ett avstånd av 57 kilometer.

Ett monument över den svenska
elektroindustrins storhetstid.
Större bild: Klicka här!
Strömmen leddes i en för ändamålet inhyrd telegrafledning, och användes för att driva pumparna till ett konstgjort vattenfall på utställningen. Syftet var att visa elektricitetens framtidsmöjligheter. Visserligen kom bara ungefär 0,4 av de 1,5 producerade hästkrafterna fram till München, men ändå. Med bättre utrustning skulle säkert överföringsförlusterna på 70 procent kunna minskas.

Asea
Men 1881 var också det år då den 26-årige svenske ingenjören Jonas Wenström från Hällefors konstruerade en genial ny dynamotyp som han senare vidareutvecklade till ett helt strömsystem, trefassystemet.

Den byggde på samma växelströmsprincip som Nicola Tesla hade upptäckt några år tidigare. Tesla hade funnit att med två växelströmmar, fasförskjutna 90°, kunde han med elektromagneter skapa ett roterande magnetfält utan rörliga delar. Stoppade man nu in ett ankare i fältet drogs det med i rotationen. Induktionsmotorn var född.

Wenström gick ett steg längre än Tesla. Han använde tre växelströmmar, fasförskjutna 120°. Också han kunde skapa ett roterande magnetfält, men fördelen med Wenströms symmetriska
Jonas Wenström
trefassystem var att de tre strömmarna tog ut varandra. Det behövdes ingen nollledare.

För att exploatera Wenströms uppfinningar bildades 1883 Elektriska Aktiebolaget i Stockholm, vilket 1890 uppgick i Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget - Asea. Från början tänkte man förlägga verksamheten till Arboga, men sedan ett framsynt kommunalråd i Västerås lockat med att det nystartade bolaget kunde få tillgång till en splitter ny kraftstation vid Svartån beslutade man sig för att flytta dit i stället.

Asea blev en knallsuccé. Man byggde snart allt som hade med elektricitet och kraftöverföring att göra - turbiner, generatorer, transformatorer, elektriska lokomotiv och gud vet allt. Vid förra sekelskiftet hade Sverige blivit ett industriland att räkna med, och Asea var ett av spetsföretagen.

Början till ett världsföretag. 1892 lockades nybildade Asea till
Västerås med löfte om att få utnyttja den hypermoderna
kraftstationen i Svartån.
Stor bild: Klicka här!
Jonas Wenström fick tyvärr inte själv vara med att skörda frukterna av sina uppfinningar. Han avled redan julen 1893, bara 38 år gammal.

Brown Boveri
Ett annat land där man av naturliga skäl intresserade sig mycket för att utnyttja vattenkraften var vattenfallsrika Schweiz. En av Wenströms ingenjörskolleger hette Charles Eugen Lancelot Brown och jobbade på maskinfirman Oerlikon i Zürich (senare känd för sina utsökta kulsprutor). Det var Brown som först kom på idén att man kunde sänka ner högspänningstransformatorer i olja, och därigenom både få bättre kylning och bättre isolering mot elektriska överslag.

Tillsammans med arbetskamraten Walter Boveri på Oerlikon organiserade han 1891
Växelströmsmaskin byggd
av Asea.
överföring av 100 hästkrafter med högspänd trefas växelström 175 kilometer till en stor industriutställning i Frankfurt. Turbinerna levererade 50 volt som sedan i steg transformerades upp till 30 000 volt. Förlusterna uppgick nu till endast 15 procent.

Efter den lyckade demonstrationen bildades Brown, Boveri et Compagnie, en firma för kraftgenerering, kraftöverföring och elektriska maskiner. Verksamheten gick lysande, även om den excentriske Brown efter en tid blev osams med sin kompanjon och lämnade företaget i vredesmod.

ABB
När Asea och schweiziska Brown Boveri Company 1987 gick
Trefasmotor från Brown och Boveri.

samman och bildade ABB var det två välmående bolag med i det närmaste identisk historia som föll i varandras armar.

Men i slutet av 1990-talet visade det sig plötsligt att ABB hade sålt hela sin traditionella kärnverksamhet. Turbiner och kraftgenerering hade gått till Alstom. Tågen till ADtranz och sedan vidare till Bombardier. I stället hade ABB köpt in ett amerikanskt företag vid namn Combustion Engineering.
- I framtiden ska ingen ABB-anställd behöva få skit under naglarna, utropade en kaxig talesman för koncernen. Nu skulle man enbart satsa på IT och automation.

Kanske borde ABB likt skomakaren blivit vid sin läst.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer