Vadstenapolitiker vill riva upp museijärnväg

2009-02-12 14:12  

Vadstena kommun vill riva upp den smalspåriga museijärnvägen Wadstena-Fågelsta järnväg, sälja marken och bygga äldrebostäder på stationsområdet. I ett möte på onsdagskvällen beslutade kommunstyrelsen att avslå järnvägsentusiasternas alla vädjanden. Att den ekonomiska föreningen Vadstena järnväg presenterat en upprustningsplan för banan och samlat ihop 2,45 miljoner kronor hjälpte inte.

Sedan flera år finns en konflikt mellan museijärnvägen och markägare i Vadstena kommun.

– Kommunen har tagit markägarnas parti, och under flera år aktivt arbetat för att lägga ner museijärnvägen, säger en veteranjärnvägsentusiast. Om inget görs nu kommer hela banan att försvinna för alltid.

Järnvägen mellan Vadstena och Fågelstabyggdes 1874 av Vadstena stad för att få kontakt med Linköping och stambanan. Banan går genom ett bördigt kulturlandskap i en gammal kulturbygd, och användes till stor del för att köra sockerbetor. Men liksom så många andra mindre järnvägar blev banan omodern och olönsam. 1963 la SJ ner persontrafiken.

1978 upphörde även den sista godstrafiken, och förhandlingar startades för att bevara banan som museijärnväg. Kommunen övertog anläggningarna från SJ. De arrenderades sedan ut till enmuseijärnvägsförening,som åtog sig att driva trafiken och svara för underhållet av banan. I avtalet ingick stationshus från 1880, godsmagasin och ett unikt lokstall i borghamnskalksten med en vändskiva framför.

1984 startade veterantågstrafiken. Föreningen har förfogat över två ånglok, en dieselrälsbuss, två lokomotorer och diverse vagnar.

Under det senaste decenniet har banans renoveringsbehov blivit alltmer akut. Passagerartrafiken har legat nere i brist på medel att rusta upp spåret. De senaste åren har bara en del av sträckan kunnat användas. Den 16 januari 2008 sa kommunen upp avtalet med föreningen.

Protester från veterantågsentusasterna har lämnats ohörda. Den sista augusti i år ska rälsen rivas upp, och marken övertas av traktens lantbrukare.

Att kommunen under flera årmedvetet ansträngt sig för göra sig av med en sådan unik tillgång och turistbegivenhet som en museijärnväg utgör, är minst sagt ovanligt. Elaka tungor hävdar att det handlar om att lokala markägare är svurna fiender till järnvägen och till varje pris vill överta och plöja upp banvallen. Andra påstår att saken bottnar i personliga konflikter, att personer i järnvägsföreningen sedan länge ligger i luven på markägare och politiker. En markägare har polisanmälts för att ha anlagt en illegal soptipp vid banvallen.

Nu har emellertid en ny förening bildats, som försökt få till en förlikning. En upprustningsplan har presenterats, och man har samlat ihop 2,45 miljoner kronor för att förbättra banan. Föreningen har också fått tillgång till en sliperbytarmaskin, och och man har fått överta ett stort antal begagnade träsliprar av banverket.

Kommunstyrelsen vägrade dock att låta sig bevekas, Till den 31 augusti 2009 har föreningen på sig, beslöts i går (den 11 februari 2009). Men sedan ska allt vara borta.

– Hur ansvariga politiker målmedvetet kan vilja utplåna en sådan tillgång som en museijärnväg övergår vårt förstånd, säger en veterantågentusiast.

– Särskilt besynnerligt blir det när man tänker på att Vadstena kommun bygger hela sin turism på det förflutna. Stadens viktigaste tillgångar för är slottet, klostret och ångbåtstrafiken på Vättern. En anrik järnväg som denna kan aldrig komma tillbaka om den rivs upp nu.

Men kanske får museijärnvägen en ny chans. Sehttp://mvt.se/nyheter/vadstena/1.73857

Läs mer om konflikten på museijärnvägens webbsajt:http://www.wfj.se/

Smalspårig nostalgitripp på SVTs webb

En film från 1950-talet (utan ljud), där man kan uppleva en resa på smalspårsjärnvägar runt hela Östergötland, finns på

http://svtplay.se/v/1371209/oppet_arkiv/ostergotlands_smalspariga_jarnvagar__utan_ljud_?sb,k103004,2,f,103025

.

Smalspårsnätet mellan Linköping och Vättern

Wadstena-Fogelsta Järnväg öppnadens för trafik den 10 oktober 1874. Den 9,6 kilometer långa baran bekostades av Vadstena stad för att staden skulle knytas till järnvägsnätet via linjen Mjölby-Hallsberg. För att hålla nere kostnaderna byggdes banan med smalspår, tre fots spårvidd, 891 mm.

1888 tillkom linjen Vadstena-Ödeshög, och ett nytt stationshus byggdes i Vadstena.

1919 införlivades Fogelsta-Vadstena-Ödeshög järnväg i MÖJ. Banan elektrifierades, och det första elektriska tåget mellan Linköping och Vadstena gick självaste julafton 1921.

Första juli 1950 förstatligades MÖJ, Mellersta Östergötlands järnvägar. SJ saknade dock intresse för att satsa på modernisering av banan. Eldriften avvecklades och dieselfordon sattes in, trots att man hade två nyinköpta elektriska rälsbussar.

Passagerartrafiken las ner 1963. Godstrafiken, mest spannmål, fortsatte till 1 juni 1978. Därefter lämnades banan helt utan underhåll. Anläggningarna överläts på Vadstena kommun, som arrenderade ut banan till museiföreningen WFJ, förutom stationshuset i Fogelsta som revs 1981.

De första veterantågen rullade ut 1984, men hela vägen mellan Vadstena och Fogelsta kunde man köra först 1988. Banan var emellertid i dåligt skick på grund av eftersatt underhåll. 1998 välte en vagn på stationsområdet. Banan stängdes för persontrafik, och sedan 1999 är det bara arbetståg som kört hela banan. Många av sliprarna är ruttna.

En del har också bytts. 2006 fick man första etappen om 600 m godkänd för trafik (första persontåget gick i december 2006). 2007 var trafiken igång igen till Katarinaskolan. Året därpå till Pilgrimsvägen (drygt 1200 m). För sommaren 2009 planeras trafik till Quisbergs allé (cirka 1900 m), altertnativt Huvudsta lastplats (ca 3000 m)

Nu hoppas man att upprustningen ska gå fortare. Med hjälp av den nya sliperbytarmaskinen man fått från Banverket räknar man med att kunna byta upp till 50 sliprar per dag. Planen är att byta 500 sliprar per år, vilket skulle innebära drygt tio arbetsdagar (väl inom rimlighetens gräns). Begagnade sliprar i god kondition har man dels fått, dels fått köpa billigt, av Banverket. Men att få fason på hela banasträckningen är ett arbete på tio års sikt.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer