Populärteknik

Vad ska vi med växelström till?

Vore det inte bättre och enklare att ha likström i våra bostäder?

Publicerad

Det har tidigare i denna spaltdiskuterats varför vi inte har dubbla elsystem i våra bostäder. En frågeställare ville komplettera vårt 230 V växelströmsnät med 12 V likström för att driva diverse hushållsapparater. Men behöver vi verkligen växelström? Vore det inte bättre med likström?

Den storskaliga kraftöverföringensker numera ofta med likström. Det blir dessutom lättare att ha energibuffertar genom att stoppa in kondensatorer på lämpliga ställen i kraftnätet. Det skulle innebära att spänningsfall aldrig går fortare än att datorer skulle kunna stänga ner viktiga system, inklusive sig själva, på ett kontrollerat sätt.

Om vi exempelvis har 230 V likström till bostäderna kan 12V erhållas genom att omväxlande parallellkoppla respektive seriekoppla 19 kondensatorer. Om det ska användas optokopplare eller transistorer för kondensatoromkopplingen vet jag inte. Men om elektroniken som styr det arbetar med frekvens uppåt GHz kan antagligen hela paketet bli mycket mindre än en transformator för samma effekt.

För att göra motsvarande omvandlingar vid högre spänningar kanske det krävs en vidare utveckling av elektronik i kiselkarbid eller grafen, men där är vi väl ganska snart. För en sådan här förändring måste folk naturligtvis vara förvarnade i god tid.

Sven-Inge Cederfelt

Innan radions P1 startarpå morgnarna kl 05.30 sänds en ton ut. Ibland hör man bakom tonen något som låter som förvanskade röster. Vad är det?

Sture Jönsson, Leksand

Den ton du hörjämte förvrängt tal vid den tidpunkten på dygnet, är sannolikt P1:s utsändning av taltidningar för synskadade. Sändningen är krypterad/täckt och fordrar en särskild mottagare för avkodning och inspelning. De som inte kan läsa papperstidningen kan abonnera på en sådan hos lokaltidningen, där en sådan funktion finns. Här i Eskilstuna finns en studio där man läser in texten från våra två lokaltidningar.

Jan Andersson, Eskilstuna

Tonen som sändsutär en störton på 1kHz och är en del i en analog kryptering av Radiotaltidningar som sänds ut mellan 02:30 och 05:30. Radiotaltidningar är en tjänst med statligt stöd [1] till förmån för de som inte kan tillgodogöra sig en vanlig papperstidning och ett sjuttiotal dagstidningar distribueras på detta sätt. Den tidningsprenumerant som vill ha tjänsten kontaktar sin tidning och får låna en specialmottagare som heter Adela [2]. I dagsläget har cirka 8000 personer en Adela hemma som gör att de får hem sin tidning oftast innan den vanliga papperstidningen dimper ner i brevlådan.

Tjänsten är inte begränsad till synskadade och blinda, utan alla som känner behov av en uppläst dagstidning kan kontakta sin tidning för att prova.

Referenser: [1]http://www.taltidningsnamnden.se/och [2]http://www.adela.nu/

Anders Larsson, Rubico AB

Så övertill veckans nya frågor:

Följande göteborgsvitsgav mig funderingar:

– De verkar trånga de där byxorna.

– Ja, de är inget vidare.

Mina funderingar mynnade ut i följande fråga: Hur kommer det sig att våta plagg som torkat drar ihop sig så att de är mer hopdragna (trängre) än innan de blöttes ner?Att våta plagg är större än torra plagg är ju naturligt, vattnet tar ju plats mellan fibrerna (antar jag). Men varför skulle fibrerna dra ihop sig mer vid torkningen än de var hopdragna före vätningen? Det känns märkligt.

Oppfinnarjocke

Kontokort överlever sällantill sista giltighetsdatum i min plånbok. De spricker innan dess. Varför tillverkas de inte av plast som håller, som nylon eller tvärbundet polyeten? Några öre merkostnad för plastråvaran måste väga lätt jämfört med kostnaden för kortbyten.

Thorsten Schütte, Västerås

Varför harde flesta passagerarflygplan trubbig nos, medan de flesta stridsflygplan har spetsig? Samma aerodynamiska egenskaper borde väl vara önskvärda för dem båda?

Nils i Johanneshov

Skicka in era svar och nya frågor tillteknikfragan@nyteknik.se

Det är ni, kära läsare, som frågar och svarar i Teknikfrågans spalter.