Svenska tekniken i nya radarsatelliten

2014-03-28 12:00  

De sex sentinelsatelliter som ska övervaka jordens miljö och klimat har många svenska instrument ombord.

Copernicusprogrammet är ett projekt som drivs av EU och ESA. De sex satelliterna är tänkt som en permanent infrastruktur för klimat- och miljöövervakning. Den första, som skickas upp den 3 april, kallas Sentinel-1. Varje Sentinelsatellit är specialiserad på en sorts övervakning, men de ska samarbeta för att ge så omfattande data som möjligt. Sentinel-1 kommer att vara utrustad med en ”Sar”, Synthetic aperture radar. Radarn kan urskilja små skillnader på markytan och detektera isförhållanden. Den kan också upptäcka oljeutsläpp i vatten.

- Det är väldigt fiffig teknik. Den är helt oberoende av väder och tid på dygnet eftersom använder radar i stället för synligt ljus. Ett spännande tillämpningsområde är att den kan detektera väldigt små markrörelser. Genom att mäta i olika riktningar får man ett interferensmönster som gör att man kan se millimeterrörelser i marken. Det är tillämpbart på bland annat vulkaner och jordbävningar, säger Göran Boberg, ansvarig för fjärranalys vid Rymdstyrelsen.

I satelliterna finns svensk teknik som levererats från Ruag Space i Göteborg. De har bland annat levererat all utrustning för kommunikationen med markkontrollen.

- Det är en väldigt säkerhetskritisk teknik. Det sista man vill är att förlora kontakten med jorden. Den här sortens produkter levererar vi till många satelliter, säger Folke Brundin, marknadschef på Ruag Space.

De har även gjort många olika komponenter till Sentinel-satelliternas mätinstrument.

- Det vi gjort till radarn i Sentinel-1 är dels digitalelektronik och mikrovågsteknik för att generera chirp-pulsen. Vi har installerat två om någonting skullle gå sönder. Sedan har vi byggt styrningen till antennen.

De har även byggt en GPS-motagare för att bestämma satellitens position.

- Den används inte för att navigera utan för att kalibrera mätningarna så att de blir exakta. På det här sättet får vi centimeternoggrannhet i satellitens position.

Till sentinel-2 och 3 har de förutom kommunikation, byggt datorer och antenner.

- Vi har byggt klart allt till både tvåan och trean. Vi bygger två av varje satellit så att en kan vara reserv. Det är helt andra krav att bygga elektronik för rymden. Vanlig elektronik håller inte särskilt länge. Den förstörs helt enkelt av strålningen. Vi bygger komponenter med en annan teknik fast med samma material. Vissa delar skärmas av med aluminium.

Sentinelerna kommer att flyga i par och samarbeta genom att mäta samma område i olika vinklar. Vissa kommer att använda radar och andra använder synligt ljus. Tillsammans kommer de mäta saker som vegetation, algblomning, isar, temperaturskillnader, luftföroreningar och havsnivåhöjning.

- Satellitdata är en viktig informationskälla för att övervaka havsis. SAR-data används både direkt för sjöfarten och för att ta fram iskartor, vilka i sin tur används bland annat som underlag i utredningar och i meteorologiska och oceanografiska datormodeller säger Anna Geidne, meteorolog på SMHI som arbetar på Istjänsten.

Tanken med vilka instrument som satelliterna är utrustade med, har sin grund i vilka applikationer som datan ska användas till.

- Satelliterna samlar in enorma datamängder. Tanken är att tillhandahålla det till företag som får bygga applikationer. Det ska bli spännande att se hur svenska företag hävdar sig där, säger Göran Boberg, ansvarig för fjärranalys vid Rymdstyrelsen.

Förutom för sjöfarten har även andra myndigheter stor nytta av satelliterna.

- Skogstyrelsen har starkt påverkat vilka instrument som finns på Sentinel-2. Den kommer att kunna se växtlighet, var skogen har avverkats och hur skogsägare följer skogsvårdslagen.

Än så länge är Sentinel 1-4 bestlutade. Sentinel-5 behöver fortfarande godkännas. Sentinel-6 har varit föremål för diskussioner. Det är ursprungligen samma satellit som Jason CS som är ett samarbete med Nasa, vilket gjort att besluten kring projektet inte skett lika smidigt.

Sentinel-1 skjuts upp från Franska Guyana den 3 april. Till en början kommer Esrange i Kiruna att sköta markkontrollen sedan tar en annan station över.

Ville Westman

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer