Populärteknik
Studie: Valar gömmer sig med radiotystnad
Småhuvudval (Ziphius cavirostris) är en näbbval som kan bli sju meter lång och väga tre ton. Foto: N. Aguilar ULL/TT
En ny djuphavsstudie visar att näbbvalar har utvecklat en avancerad metod för att finta bort jagande späckhuggare.
Forskare har länge undrat hur det kan komma sig att näbbvalar i så stor utsträckning lyckas undvika att bli uppätna av jagande späckhuggare, trots att de inte kan försvara sig mot de skickliga rovdjuren. Nu har en grupp marinbiologer från bland annat Storbritannien och Nederländerna hittat svaret – näbbvalarna utnyttjar något som i militära sammanhang brukar kallas för radiotystnad.
Forskarna utrustade grupper av näbbvalar med mätinstrument som bland annat registrerade dykbeteende, djup och om valarna använde sin ekolokalisering, alltså förmågan att söka efter bytesdjur med hjälp av studsande klickljud. Just ekolokalisering är en känslig punkt för näbbvalen; den är livsnödvändig för att söka efter bytesdjur, exempelvis bläckfiskar, men klickljuden kan också snappas upp av lurpassande späckhuggare, som då snabbt och på stora avstånd kan lista ut var näbbvalarna befinner sig.