Stiltje i superdatorkampen

2011-11-15 11:21  
Den japanska superdatorn K Computer blev först med att spränga 10 petaflopsgränsen. Foto: Fujitsu

Nya tio-i-topplistan över världens mest kraftfulla superdatorer är identisk med den förra.

Världens mest kraftfulla superdator är den japanska ”K Computer” från Fujitsu. Den toppar därmed den nya rankinglistan från Top500 som två gånger varje år, juni och november, presenterar de 500 vassaste datorerna.

Om man jämför den nya listan som offentliggjordes igår, 14 november, med den förra listan från juni 2011 så är de identiska när det gäller de tio högsta placeringarna.

–Det är första gången sedan vi började publicera listan 1993 som ingen förändring i topp tio skett mellan två publiceringar, säger Erich Strohmaier, som är redaktör för Top500, i ett pressmeddelande.

Men även om placeringarna är identiska så har det skett en del prestandaökningar för några av datorerna.

K Computer har exempelvis höjt sin beräkningshastighet från 8,16 petaflops till 10,5 petaflops och ökat antalet kärnor från 548 352 till 705 024.

Det är första gången en superdator når upp till ”drömgränsen” 10 petaflops.

Men Sverige tappar i en internationell jämförelse. På den nya listan finns bara tre svenska datorer med placeringarna 44, 126 och 326.

På junilistan fanns fem datorer från Sverige med placeringarna 31, 90, 178, 354, 372.

Bäst i Sverige är Craydatorn ”Lindgren” på KTH i Stockholm med beräkningshastigheten 0,237 petaflops som inte ökat sedan junilistan.

På andra plats finns FRA:s superdator från Hewlett-Packard som klarar 0,097 petaflops vilket även det är samma prestanda som på förra listan.

Sveriges tredje vassaste dator finns också på KTH. Delldatorn ”Ekman” med hastigheten 0,061 petaflops.

De två svenska datorer som ramlat ur listan från juni är de som finns vid Nationellt superdatorcentrum i Linköping och Umeås universitet.

Jan Melin

Mer om: Top500 K Computer

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer