Slamfärgad träarkitektur prisbelönas

2006-10-24 23:00  

Rödfärgspriset har blivit en tävling för modern svensk arkitektur. Och rödfärgen själv kan i dag ha vilken kulör som helst.

Högst uppe på den vindpinade klippan står det på sina trästolpar, som ett örnnäste med milsvid utsikt över Lidingö och Stockholms inlopp. I väster syns Sofia kyrka och Södermalm och i Söder Nackareservatets gröna skogar.


En brant slingrig väg leder upp till den lilla svarta L-formade villan på krönet av berget vid Vikdalen. Huset har ritats av Mats Fahlander och Thomas Marcks vid Fahlander Arkitekter, och har i dagarna belönats med utmärkelsen "Rödfärgspriset 2006".


"Konsekvent och okonstlat", står det i juryns motivering, "och med utpräglad känsla för tomtens dramaturgi."


Trivs du? frågar jag husets ägarinna, Maria Nordenberg. Är du nöjd?


- Jodå, svarar hon. Det enda är att vi tyvärr inte kunde placera huset riktigt där vi ville. Berget var för skört, så vi fick sätta det tre meter längre söder­ut än tänkt. Det gjorde att uteplatsen i vinkeln blev mindre än planerat.

Men vad har nu detta svarta hus med rödfärg att göra? Får rödfärg ha vilken färg som helst?


Svaret är ja. Av det traditionella pigmentet från Falu koppargruva tillverkas slamfärger i en rad kulörer. Beroende på hur hårt pigmentet bränns får man fram nyanser från ockragult via rött till brunt och svart.
 

Inte nog med det. Om man blandar den ockragula slamfärgen med den hårdbrända svarta får man en mossgrön nyans. Just den kulören, Falu verde, har för övrigt använts till träpartierna på Sveriges nya residensbyggnad i Santiago de Chile.



Rödfärgspriset

instiftades av Falu Rödfärg 2002, och utdelas vartannat år.

Men vad som av arkitekterna ursprungligen betraktades som en intern tävling för käcka småhus, målade i traditionellt falurött med vita knutar, har utvecklats till en mönstring av modern svensk träarkitektur. Och det faluröda har fått stryka på foten. Av årets 51 insända förslag var 31 målade i svarta slamfärger.


Trä är ett allsidigt material, även om det oftast används till mindre byggnader - villor, radhus, fritidshus, bodar etcetera. Men trä går faktiskt att använda även i större konstruktioner, vilket de nominerade bidragen tydligt visar. Vad sägs om ett falurött flygledartorn i trä? En rad sexvånings hyreshus i massivt trä i inre hamnen i Sundsvall? Eller en utställningslokal, stor som en flyghangar, med tak av papper?

Det 60 meter långa och 11 meter breda "Pappershuset" i småländska Virserum fick en takkonstruktion med 16 limträbågar och en beklädnad av ljusgenomsläpplig vätskekartong, samma material som i mjölkförpackningar. Det hela påminner lite om tekniken att bygga modellflygplan med balsaribbor och japanpapper. Det mjuka ljuset i övervåningen på pappershuset har imponerat stort på besökarna.


Tyvärr klarar dagens vätskekartong bara en säsong, så kartongen har bytts ut mot mer väderbeständig, men ändå ljusgenomsläpplig, kanalplast.

Att bygga höga trähus i Sundsvall är ett modigt tilltag, något i stil med att vissla på teatern. Detta med tanke på att hela staden totalförstördes i den våldsamma branden den 25 juni 1888, den största som någonsin drabbat en svensk stad.



Men de nya trähusen i hamnen har blivit mycket uppskattade, och de är uthyrda till sista kvadratmetern. Arkitektoniskt ansluter de sig till hamnmagasinen i Trondheim och sjöbodarna i Hudiksvall.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer