Självklistrande kuvert hetsar upp atomer

2005-03-08 23:00  
ny löpsedel

Varför lyser det till när man sliter upp limfogen i ett självklistrande kuvert, undrade Erik Nordlund i NyT nummer 8. Här kommer läsarnas svar:

Den lysande kuvertfogen förklaras med triboluminiscens, "gnidningsljus". Elektroner exciterar luftens kväve, som lyser i ultraviolett (jämför kvävelasrar).

Man kan bryta sockerbitar eller raspa dem mot varandra och få samma effekt, fast svagare (det bör vara kolmörkt för att man ska se det).
Lars Hjalmarsson

Vitt papper innehåller oftast optiskt vitmedel som fluorescerar blått i UV-ljus, vilket gör att man ser blå ljusblixtar trots att det sänds ut UV-ljus. Ett kuvert av oblekt eller brunt papper ger inte de blå blixtarna när man river upp det.

Vissa extra vita kuvert med särskilt bra klibbförmåga i klistret kan faktiskt med litet övning fås att ge riktigt kraftiga ljusblixtar, som syns tydligt även i svag rumsbelysning.

Se där något att roa sig med vid nästa strömavbrott!
Stefan Gustavson, Norrköping

Det är den mekaniska energin som tillförs limfogen som till viss del omvandlas i ljus (resten blir oftast värme). Liknande fenomen är kemiluminiscens och bioluminiscens, ljus som bildats till följd av en kemisk reaktion(tänk på lysmaskar, eldflugor och mareld). Ett exempel på kemiluminiscens är den teknik som brottsutredare använder sig av för att spåra borttvättat blod på en brottsplats. Här sprutar man på en lösning av ämnet luminol som reagerar med järnet i hemoglobin och sänder ut ljus.

Gemensamt för alla dessa reaktioner är att de har mycket högt kvantutbyte och därför sänder ut så mycket ljus att vi kan se det med blotta ögat.

Både bioluminiscens och kemiluminiscens används i dag som

metoder inom bioteknik och polymerteknologi för att studera olika reaktioner. Triboluminiscens används emellertid inte i någon större utsträckning. Jag har dock hört talas om försök att utveckla en teknik för att studera mikrosprickor i flygplansvingar med hjälp av triboluminiscens.

I USA finns en sorts frälsarkransformat godis som kallas "lifesaver". När man biter i dem uppstår triboluminiscens i munnen (fungerar bara på den gröna sorten).

Triboluminiscens har varit känt länge och rapporterades redan 1605 av Francis Bacon i hans bok "The Advancement of Learning".
Karin Jacobson

Saken kunde knappast blivit bättre utredd. Här kommer nästa fråga:

Varför blir en vätskestråle tillplattad, först åt ett håll och sedan vinkelrätt däremot, då vätskan hälls ut genom exempelvis en ölburksöppning?
Karl-Erik Karlsson, Linköping

Svar och nya frågor till teknikfragan@nyteknik.se

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt