Siemens först med eldrivna långtradare

2012-05-15 23:00  

På en fyra kilometer lång testbana utanför Berlin rullar två tunga lastbilar från Mercedes Benz och Daimler. Nyheten? De är eldrivna och tar sin kraft på luftledningar, precis som spårvagnar och tåg.

Tyska Siemens tog elbilsvärlden med storm förra veckan, när man på elbilsmässan i Los Angeles visade upp sitt projekt E-Highway – en elektrifierad motorväg med ombyggda lastbilar som försetts med strömavtagare på taket och elmotorer på hjulen.

I två års tid har Siemens arbetat med projektet. Det lättaste jobbet har varit att bygga om lastbilarna till dieselelektrisk hybriddrift med elmotorer som driver hjulen och en dieselmotor som driver generatorn. Den förser motorerna med ström, när man inte kommer åt luftledningarna.

Att förse den fyra kilometer långa testbanan på ett flygfält utanför Berlin med luftledningar har inte varit någon svårt nöt att knäcka. Ett standardjobb för ett företag som Siemens.

Det svåraste har varit att utveckla en strömavtagare som kan kopplas ur och på i höga farter, till exempel vid omkörning.

– Det är exakt samma typ av aktiv strömavtagare som vi har tagit fram och som vi öppet redovisar på vår hemsida www.elvag.se. Siemens säger ärligt att man följt vårt arbete och hämtat inspiration från det, säger elprofessorn Harry Frank till Ny Teknik.

Han är en av de drivande i projektet Svenska Elvägar, som har fått fyra miljoner kronor av Energimyndigheten för att ta fram ett koncept till elektrifiering av tunga transporter.

Han blev lite snopen när Siemens ringde i slutet av december förra året och berättade att man hade följt Svenska Elvägars arbete, utvecklat en likadan strömavtagare, byggt en komplett testbana, byggt om två lastbilar och kört på riktigt.

– Vi visste inget om Siemensprojektet. Men nu är vi bara glada över att Siemens har gjort det jobb som vi inte hade möjlighet att göra, eftersom vi bara fick fyra av de tio miljoner kronor som vi sökte från Fordonsforskningsinstitutet och Energimyndigheten, säger Harry Frank.

I mars fick han och hans kolleger i Svenska Elvägar provköra E-High­way. Också folk från Energimyndigheten och Trafikverket har varit i Berlin och provkört världens första el-­motorväg.

– Nu kan utvecklingen ta fart ordentligt, säger Harry Frank.

I Sverige utreder Trafikverket möjligheterna att elektrifiera landsvägen mellan den nya Pajalagruvan och Svappavaara. Tanken är att köra elektrifierade, tunga malmtransporter på en förstärkt landsväg till järnvägen mellan Luleå och Narvik.

– Vi tittar på ännu fler vägar som med fördel kan elektrifieras på det här sättet. Det här är ingen fantasi. Det är otroligt lätt att bygga om lastbilarna och att elektrifiera vägarna, säger Harry Frank.

Se Youtube-film om hur Siemens E-Higway fungerar.

Fyra svenska elvägsprojekt

Svenska Elvägar AB förespråkar luftledningar på 100 mil Europa­väg från Malmö och norrut till Stockholm och Göteborg. Svenska Elvägar är grundat av Anders Nordqvist, som har sin bakgrund i åkeribranschen, och Harry Frank, professor vid Mälardalens högskola och tidigare på ABB. Elvägar samarbetar med Trafikverket, BAE-system, Robot­dalen, Elforsk och Projektengagemang.

Elways AB förkastar luftledningsmodellen och arbetar i stället med att lägga strömskenor i vägbanan på de stora Europavägarna och riksvägarna. Elways är grundat av den prisbelönte ABB-ingenjören Gunnar Asplund och har samarbete med KTH, NCC, Energimyndigheten och Arlandastad Holding.

AB Volvo samarbetade tidigare med Elways, men är nu i lag med franska Alstom, som har flera projekt i Frankrike med konduktiv ström från marken.

Scania samarbetar med Bombardier om induktiv laddning via vägbanan. Bombardier har ett sådant projekt i tyska Bauzen, kallat Primove.

PS: 1942–1959 fanns en elektrisk trådlastbilslinje mellan Kvarnholmen och Södra station i Stockholm.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer