Populärteknik

Satelliter vid horisonten ger bättre väderprognoser

Metop B klar för uppskjutning med en Sojuz-raket.
Magnus Bonnedal, systemingenjör vid Ruag Space. Foto: Kaianders Sempler
Eumetsats nuvarande och planerade vädersatelliter.

Genom att mäta förändringar i signalerna från gps-satelliter när de går upp eller ner vid horisonten kan man bestämma temperatur, tryck och luftfuktighet i atmosfären. Instrumentet GRAS som sitter på vädersatelliterna Metop A och B är konstruerat och byggt i Kallebäck utanför Göteborg.

Publicerad

Sommaren 1962 sände Nasa rymdsonden Mariner 2 till Venus. Det hela blev en stor succé. Sonden gick planenligt in i omloppsbana runt planeten och började skickade hem bilder och data.

Snart upptäckte man att signalkvalitén och -fasen från Mariner 2 förändrades varje gång den var på väg in bakom Venus. Dessutom kunde signalen höras även en stund efter att sonden borde ha skymts helt av planeten. Likadant var det när den var på väg att dyka upp igen. Man insåg att detta berodde på att Venus hade en atmosfär. En radiosignal är en elektromagnetisk våg, och den böjs precis som ljuset när den passerar från ett medium till ett annat. Ju tätare atmosfären är, desto högre är dess brytningsindex och desto mer avlänkas signalen. Nu fick man bevis för att Venus atmosfär var mycket tjock.

Prova Ny Teknik – 49 kr
för 1 månad


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här