Så hävs sladden<br></br>med automatlåda

2010-02-16 23:00  

En av veckans frågor handlar om hur man sladdar med automatlåda.

Jag undrar om det är någon som känner till hur man gör i en bil med automatlåda när bilen sladdar.

Arnav Jain, Ludvika

För enkelhetens skull utgår jag från att rattvridningen och framhjulens styrvinkel är noll, när föraren upptäcker att bakvagnen sladdar. Bilen har då börjat gira (till exempel moturs) och tyngdpunkten rör sig i sidled (åt höger) jämfört med dit nosen pekar.

Sladden har uppkommit därför att bakhjulen inte orkar hålla emot när framhjulen vrider bilen som en bakvänd vindflöjel. Det är för övrigt ett av skälen mot att styra bilar enbart med bakhjulen (se svaren på Teknikfrågan i NyT 2010:1–3).

Låt mig dela upp förklaringen i fyra steg:

1)Tangeringspunkten för alla hjul rör sig i en annan riktning (åt höger i exemplet) jämfört med hjulets symmetriplan. Avdriftsvinkeln ger upphov till en motriktad friktionskraft i sidled på däcket från vägen.

2)Denna sidkraft i kontaktytan är parallell med hjulets rotationsaxel. Sidkraften ökar med ökande väggrepp och är ungefär proportionell mot hjulets avdriftsvinkel – för små vinkelvärden.

3)Föraren kan därför minska sidkraften fram genom att styra i sladdens riktning. Det gör man, eftersom sidkraften (åt vänster i exemplet) på framhjulen annars vrider bilen ännu mer (moturs) ur kurs. Bakhjulens sidkrafter, däremot, ger ett återställande (medurs) vridmoment omkring tyngdpunkten. Det stabiliserar bilen så snart föraren har minskat framhjulens sidkrafter och girande (moturs) vridmoment.

4)Om motorn driver eller bromsar hjulet, ”konsumeras” en del av det tillgängliga väggreppet och sidkraften minskar. Genom att koppla ur kan föraren alltså maximera sidkraften på drivhjulen.

Men i automatväxlade bilar eller på hög växel ger motorbromsning enbart marginella effekter på sidkrafterna. Börjar föraren famla med pedaler eller växelväljare i en sådan situation, blir precision och snabbhet lidande för den absolut viktigaste åtgärden – att snabbt styra emot sladden och få bort sidkrafterna på framhjulen.

Med framhjulsdrift blir omedelbar frikoppling dessutom kontraproduktivt och farligt. Det maximerar ju plötsligt sidkrafterna fram i stället för att minska dem så fort som möjligt. Rådet att frikoppla vid sladd härstammar från 1960-talet, när de flesta bilar var bakhjulsdrivna. Men med framhjulsdrift kan bakvagnssladden faktiskt förvärras, om drivhjulen plötsligt får rulla fritt innan föraren har styrt emot sladden. Varning alltså!

Lennart Strandberg, professor emeritus, Linköpings universitet

Nästa fråga handlar om en mystisk skruv.

I tv-programmet Antikrundan medverkade Bosse Bildoktorn med en speciell skruv. Cirka 1 dm lång helgängad och med två muttrar mitt på. När han snurrade på muttrarna åt samma håll gick en utåt och den andre inåt på skruven. När han snurrade dem åt andra hållet gick båda mot mitten på skruven. Enligt Bosse var det en gänga på skruven. Hur fungerar detta?

Rune Pettersson, Sävedalen

Under min studietid fick jag vid ett studiebesök hos Bulten en sådan skruv som Bosse Bildoktorn visade. De två muttrarna är helt vanliga muttrar, en högergängad och en vänstergängad. Det är skruven som är speciell! Tvärsnittet är något elliptiskt. Minsta diametern är 11 mm och största 12,5 mm. På den ena sidan är vänstergängan och på den andra högergängan. De båda gängorna ”möts” där diametern är som minst. På lite avstånd syns inte detta. Om man rullar skruven mellan fingrarna känns ovaliteten tydligt. Muttrarna är något glappa.

Mats Berglund, Nygård

Och här ännu en fråga:

När jag går under kraftledningar lägger jag ofta märke till ett brusande och sprakande ljud. Vad är det som jag hör?

Martin Karlsson, Luleå

Skicka in era svar och nya intrikata frågor till oss på mejladressen: teknikfragan@nyteknik.se Det är ni, kära läsare, som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer