Så byter man glas på klockan

2010-09-28 23:00  

Vet någon vad detta egendomliga pressverktyg använts till? Det undrade Lars-Erik Ljungberg i Vällingby i förra numret. Här får han svar.

 

 

Svar 1:

Det vi ser på bilden är ett pressverktyg för byte av klockglas. Verktyget används för att kupa ett glas så att det kan monteras på klockan.

När man byter glas i äldre klockor tar man först bort boetten, tar ur verket och trär klockan på pressen. Därefter väljer man en lämplig storlek på ett konvext och motsvarande konkavt verktyg beroende på storleken av glas. Sedan sätter man glaset mellan dessa och skruvar ihop lagom mycket så att diametern blir mindre och kan passa i det konade spår som håller glaset på plats. Därefter trär man upp klockan på glaset och lossar pressen, varvid glaset sitter fast.

Efter detta monterar man tillbaka verket och sätter på boetten.

Hasse Pettersson, Jönköping

Svar 2:

Det är ett urmakeriverktyg som används när man ska sätta fast ett glas i en klockboett. Överst på verktyget finns en skruv som används för att trycka ihop två dynor med ett urglas mellan. Dynornas storlek är avpassade efter storleken på glaset. Den ena dynan är konkav och den andra är konvex. Glaset är gjort av plast, det värms upp så att det blir ”mjukt”.  Vid pressningen ändrar glaset form, diametern blir mindre och passas in i boetten.

I äldre tider användes urglas som var gjort av glas. Då värmdes i stället boetten upp så att dess diameter ökade något, så att det gick att sätta fast glaset.

Stefan Månsson, Veberöd

Nu till veckans nya frågor:

 

En rad nya frågor dyker upp i mitt medvetande när jag läser om webbradions fördröjning. Jag har Comhem som tv-leverantör. Det läpposynkrona ljudet irriterar mig oerhört. Eftersom min hörsel inte är som i unga dagar har jag ofta svårt att följa med i vad som sägs. Särskilt i dramatiseringar, men även i diskussioner, på grund av att många talar så otydligt.

Comhem skyller på min utrustning, men det kan väl inte vara sanningen? Varför skulle fenomenet drabba såväl digitala som analoga sändningar, men bara i svenska kanaler? Aldrig i de utländska.

Kan någon reda ut detta åt mig? Filmindustrin har ju löst problemet för mer än 100 år sedan.

Endre Sas, Älvsjö

 

Fråga:

Hur fungerar egentligen en lysrörsarmatur? Vad händer från att man slår på strömmen till dess att lampan tänder? Vad gör reaktorn? Jag har letat, men inte hittat något om det. Kan någon hjälpa till att förklara?

Erik Berglind

 

Fråga:

I nya Clas Ohlson-katalogen hittade jag en så kallad elektrisk avkalkare. Funktionen beskrivs så här:

 ”Ett pulserande elektrostatiskt magnetfält sönderdelar kalken och minskar även dess förmåga att bygga upp beläggningar”.

Spontant undrar jag om det över huvud taget finns något i ovanstående mening som inte är rent nonsens, men mera intressant för teknikfrågan är ju om det kan finnas några teorier eller studier som tyder på att en sådan apparat skulle kunna fungera. Jag har själv mycket svårt att tro  att någon form av elektriskt fält skulle kunna uppstå inuti ett kopparrör till följd av ett utifrån pålagt fält, om inte fältet läggs på i rörets öppna ändar. Att någon form av elektriskt eller magnetiskt fält skulle kunna påverka kalken i vattnet betvivlar jag också, men här är jag inte säker.

Själv rensade jag bort en massa magneter från inkommande vattenledning när jag flyttade in i vårt nuvarande hus. Jag antar att den föregående ägaren förväntade sig att de skulle kunna ha någon sorts effekt beträffande kalkavlagringar.

 Mats Karlsson, Malmö

 

Fråga:

När man släktforskar kan man ju utgå från exempelvis en kung på 1700 talet som hade en son som hade en dotter etcetera, och vips kommer man fram till en person på 1900 talet. Men, tänk om jag vänder på allting och börjar med mig själv? Jag har en far och en mor, som i sin tur har sina mödrar och fäder och så vidare. Jag gör alltså ett släktträd i rakt uppstigande led med unika fäder och mödrar.

Mitt problem är att om man räknar på detta sätt blir det som med riskornen på schackbrädan. Mängden anfäder bakåt i tiden växer exponentiellt, och till slut måste man ju vara släkt med hela världens dåtida befolkning. Jag inser att detta någonstans är fel, men var ligger felet?

Magnus Ersbacken

 

Skicka in era svar och nya intrikata frågor till teknikfragan@nyteknik.se

Det är ni, kära läsare, som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer