Priset för att bygga ”Death Star”

2012-02-20 13:22  
Den 140 km stora Death Star har landat i Stockholm.

Studenter i USA har räknat ut vad det skulle kosta att bygga Dödsstjärnan från Star-Warsfilmerna.

Det planetformade vapnet Death Star som figurerar i filmen Stjärnornas krig är en gigantisk konstruktion. Diametern har beräknats ligga omkring 140 kilometer och besättningen uppges vara 265 675 man enligt Wikipedia. Dessutom finns ombord flera hundra tusen krigare, mekaniker och annan personal varav 180 216 är piloter.

Nu har studenter vid Lehigh University i USA beräknat byggkostnaden för Dödsstjärnan. Men det handlar bara om priset för det stål som studenterna gissar att själva strukturen är byggd av.

Som referens för materialmängden användes det brittiska hangarskeppet HMS Illustrious.

”Då de båda två i praktiken är flytande vapenplattformar så kan det vara rimligt”, skriver studenterna på en universitetsblogg.

De skalade helt enkelt upp hangarfartyget till Dödsstjärnans storlek och beräknade mängden stål.

Resultatet blev 1,08 biljarder (10 upphöjt till 15) ton.

Hur lång tid skulle det ta att få fram den mängden?

För tillfället är den totala stålproduktionen i världen omkring 1,3 miljarder ton per år.

Så det skulle alltså ta drygt 800 000 år att få fram byggmaterialet till Death Star.

Och bara kostnaden för det färdiga stålet skulle landa på 852 biljarder dollar vilket sägs vara omkring 13 000 gånger mer än världens samlade bruttonationalprodukt under ett år.

Studenterna undersökte även om den mängd järn som finns i jordklotet skulle räcka till.

Ingen fara. Den är tillräcklig för att bygga två miljarder exemplar av Dödsstjärnan, enligt studenterna.

(Uppdatering 20/2 kl.16.05: Enligt kommentarer till artikeln verkar studenterna ha räknat fel angående antal möjliga byggen av Death Star. Det korrekta antalet är förmodligen två miljoner, inte två miljarder.)

Jan Melin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer