Överlägsen hjärna räddade fåglarna när dinosaurierna dog ut

2022-01-07 10:05  
Foto: Marco Ugarte/AP

Fåglar är bevisligen en typ av dinosaurier. Ändå lyckades de överleva katastrofen för 66 miljoner år sedan då en asteroid kolliderade med jorden och utplånade alla andra dinosaurier. Hur var det möjligt? Frågan har länge saknat svar, men en ny studie antyder att fåglarnas hjärna var deras räddning.

I studien, som publiceras i Science Advances, har forskarna, som är verksamma vid University of Texas och American Museum of Natural History i New York, granskat det näst intill kompletta kraniet av en primitiv fågel som levde för 70 miljoner år sedan, i slutet av dinosauriernas tidsålder.

Fågeln, tillhörande släktet Ichthyornis, var på vissa sätt mer lik en typisk dinosaurie än en modern fågel – inte så märkligt med tanke på att fåglarna härstammar i rakt nedstigande led från små rovdinosaurier.

Läs mer: Så kartlades mammutens rörelser genom hela livet

Större hjärna

Bland annat var hjärnan hos Ichthyornis ganska liten. Hjärnbarken, cortex, den region i hjärnan som styr de högre tankefunktionerna, som minne och inlärning, är mycket större hos nutida fåglar än hos Ichtyornis.

Ichthyornis och dess primitiva släktingar överlevde inte kollisionen med asteroiden, vilket förfäderna till de fåglar vi ser omkring oss i dag, gjorde. De senare hade troligen i samtliga fall utvecklat en större hjärna – och kanske klarade de katastrofen tack vare sin kognitiva förmåga.

Läs mer: ”Ett av de bästa dinosaurieembryon som någonsin har hittats”

"Hönshjärna"

Fåglar har visserligen inte haft något rykte om sig som särskilt intelligenta. Personer med begränsad tankeförmåga brukar ibland få epitetet "hönshjärna", eller "birdbrain" som engelsmännen säger.

Men detta är helt fel. Fåglar har små hjärnor men deras hjärnceller ligger tätare packade än hos däggdjur och många grupper, särskilt kråkfåglar och papegojor, har faktiskt fler hjärnceller än de flesta däggdjur.

Vid övergången från Ichthyornis till de nutida fåglarna förändrades formen på hjärnan dramatiskt, inklusive en kraftig tillväxt av hela storhjärnan och en påtaglig förstoring av de optiska loberna där synsinnet sitter. Evolutionen är inte förutseende, men där kanske deras framtid säkrades.

Flygande dinosaurier

Fåglarna (Aves) uppstod för cirka 150 miljoner år sedan, i slutet av juraperioden. Den äldsta kända arten, Archaeopteryx lithografica, var ungefär lika stor som en nutida kråka, hade fjädrar och kunde sannolikt flyga, men var i övrigt förvillande lik en liten rovdinosaurie. Likheten visar att fåglarna med största sannolikhet härstammar direkt från rovdinosaurierna (Theropoda).

Under de följande årmiljonerna utvecklades många olika grupper av primitiva fåglar, varav ingen överlevde katastrofen för 66 miljoner år sedan. Endast en grupp klarade sig, förfäderna till de nutida fåglarna, möjligen tack vare sin stora hjärna.

Källa: Science Advances/TT

Beatrice Nordensson/TT

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer