Nya norska forskningspris i Nobelklass

2005-05-24 23:00  
Fred Kavli, filantropisk multimiljardär.

Vad gör man om man plötsligt upptäcker att man har på tok för mycket pengar? Jo, man inrättar naturligtvis ett forskningspris. Så gjorde Alfred Nobel. Så gjorde Sko-Göran Gustafsson. Och så gör nu också den norsk-amerikanske ingenjören och mångmiljardären Fred Kavli. Från och med 2008 kommer tre Kavlipriser på vardera en miljoner dollar att vartannat år delas ut i kategorierna astrofysik, nanofysik och neurologi.

Fred Kavli, ingenjör och multimiljonär. Har dock inget att göra med den fordom så älskade raketosten.
Fred Kavli är pojken från den lilla fiskebyn längst in i fjorden som förverkligade den amerikanska drömmen. Efter ingenjörsexamen vid Norges tekniska högskola i Trondheim flyttade han 1956 till USA. I Los Angeles fick han anställning på en firma som tillverkade sensorer till Atlas-raketer. Några år senare hade han startat sitt eget företag i branschen och sedan dess har pengarna rullat in.

När han år 2000 sålde sin firma hade den 1 500 anställda och en årlig vinst på 67 miljoner dollar från tillverkningen av sensorer till trafikflyget, militärflygplan (däribland den berömda SR-71 Blackbird) och på senare tid även bilar.

För att i möjligaste mån sätta sprutt på pengarna från försäljningen köpte Kavli upp en hel del tomtmark i södra Kalifornien och startade en rad forskningsinstitut. Men det räckte inte. Han hade fortfarande en förmögenhet kvar.

Så det fick bli ett internationellt forskningspris i Nobelklass som ska delas ut vartannat år av norske kungen. Norska vetenskapsakademin utser pristagarna i tre discipliner som Fred Kavli tycker att Nobelprisen inte täcker: astrofysik, nanofysik och neurologi. Tanken är att pristagarna av strategiskäl ska offentliggöras i september prisåret, några veckor innan Nobelpristagarna offentliggörs.

Från svenskt håll tar man den kommande konkurrensen med det norska priset med ro. Nobelprisens hundraåriga tradition skakas inte av en uppstickare.

Nobelprisen med sina prissummor på tio miljoner kronor betraktas fortfarande som de förnämsta i en rad av prestigefyllda internationella forskningspriser. Förutom Nobelprisen - i kategorierna fysik, kemi, medicin, litteratur och fred - finns i Sverige Crafoordpriset. Det delas ut varje år efter ett rullande schema i endera matematik, astronomi, biovetenskap (företrädesvis ekologi), geovetenskap eller polyartrit (ledgångsreumatism).

Crafoordpriset 2005 på 500 000 krodollar har tilldelas James E Gunn, Princeton University, USA, P James E Peebles, Princeton University, USA, och Martin J Rees, Cambridge University, England "för deras bidrag till förståelsen av universums storskaliga struktur".

Så finns ju också "det falska nobelpriset" - Riksbankens pris i ekonomi till Alfred Nobels minne.

Fieldsmedaljen.
Världens förnämsta utmärkelse för matematiker är Fieldsmedaljen från Internationella matematiska unionen. Den delas bara ut vart fjärde år, men då till fyra pristagare samtidigt. Pristagarna får inte vara äldre än 40 år, detta för att "slippa dras med en kö av gamla stofiler som inte tänkt en originell tanke under de senaste decennierna", som en Ny Teknik närstående källa uttrycker saken.

1981 fick Fieldsmedaljen konkurrens av Rolf Nevalinnapriset, uppkallat efter den berömde finske 1900-talsmatematikern med samma namn. Det delas också ut ut av Internationella matematiska unionen. Och från och med 2006 kommer tyskarna med ett nytt Carl Friedrich Gausspris.

Sedan år 2000 kan framstående matematiker även aspirera på det norska Abel-priset. Det instiftades av norska staten, och är på inte mindre än sex miljoner norska kronor.

Årets nobelpristagare Peter D Lax. I tisdags mottog han 2005 års Abelpris i matematik för sina insatser kring partiella differentialekvationers lösningar.
Årets pristagare heter Peter D Lax från New York. Han får priset för sina arbeten kring partiella differentialekvationer och deras lösningar.

För svenska yngre forskare är det nog Göran Gustavssonprisen som hägrar i första rummet: fem pristagare i kategorierna matematik, fysik, kemi, molkylärbiologi och medicin får var och en 4,5 miljoner svenska kronor till forskning. Plus etthundratusen kronor i fickpengar, förstås.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt