Nickelgurun från Falun

2013-09-11 06:22  

Det påstås att han skapade sig nya förmögenheter i samma takt som han blev ruinerad. Victor Noak Hybinette från Falun var det tidiga nittonhundratalets ledande expert på koppar- och nickelframställning och rörde sig rastlöst mellan Kanada, Norge, Finland, Sverige och USA.

Det sägs i den karelska byn Kuusjärvi att underliga ting sker inne i berget Outo Kumpu – den mystiska kullen. Bybor kan berätta om fladdrande eldsken från kullens topp nattetid. Kanske är det självaste bergakungen som smälter koppar i sina underjordiska ugnar?

Redan 1725 hade finska geologer funnit intressanta tunga mineral med gula glittrande stänk uppe på berget. Kunde det vara guld? Stenarna sändes till Åbo för analys. Men nej! Besvikelsen var stor när de visade sig bestå av järnpyrit – kattguld. Men ryktena om att berget trots allt innehöll dolda skatter bestod.

1908 upptäcktes ett stort stenblock vid ett kanalbygge några mil söderut från Kuusjärvi. Blocket vägde tjugofem ton och bestod av ett tungt mörkt mineral. Först trodde man att det var en jättemeteorit, men snart insåg geologerna att det var ett flyttblock som landisen behagat placera ut någon gång för sisådär 20 tusen år sedan. Analys visade att blocket bestod av kopparmalm. Men varifrån hade det kommit? Kunde man lista ut det kunde man kanske också finna en rik kopparfyndighet.

En herre vid namn Trüstedt kunde efter två års geologiskt detektivarbete till slut lokalisera blockets ursprung till Outokumpu. I mars 1910 gjordes provborrningar på den mystiska kullen. Trettio meter ner upptäcktes en rik malmkropp. Geologerna bedömde att det i berget fanns en kopparreserv på inte mindre än 800 000 ton med ett värde av minst 42 miljoner guldmark.

Ett konsortium av privata och statliga intressen bildades. Nu gällde det bara att utvinna kopparen ut malmen.

Ledningen beslutade sig för att vända sig till världens ledande auktoritet på kopparframställning, den svenske ingenjören och metallurgen Victor Hybinette, som vid denna tid arbetade som konsult för Kristiansands Nikkelverk. Hybinette antog utmaningen och ansåg att det skulle bli en smal sak att få fram kopparen ur malmen. Ja, så stöddig var han att han i kontraktet lovade att han med sina patenterade industriprocesser skulle kunna utvinna minst 80 procent av malmens kopparinnehåll och skilja ut de andra metallerna.

Om han misslyckades med detta, stipulerade kontraktet, skulle han mista sina royalties och göra en brakförlust.

Hybinette leasade hela gruvan och byggde ett smältverk. Tyvärr var bergakungen i Outokumpu inte på Victor Hybinettes sida. Det visade sig att Hybinette bara fick fram 60 procent av kopparen med sin process. Det blev inga pengar. Hybinette blev ruinerad och tvingades överlåta både gruva och verksamhet. Så kan det gå.

Victor Noak Hybinette var av vallonskt påbrå och växte upp bland slagghögarna vid Falu koppargruva. Som 17-åring antogs han som student vid Chalmers i Göteborg, och 1887 tog han examen som både kemist och maskiningenjör.

Efter en tid vid kopparverket i Falun begav sig den unge Victor till Norge för att börja jobba som kemist med separation av nickel vid Hommelviks kopparverk i Kristiansand. Nickel hade blivit en eftertraktad metall, eftersom den användes för att legera stål till pansarplåt. Det var emellertid lättare sagt än gjort att separera nickeln från koppar och andra spårämnen i malmen. Därför var nickel dyrt.

Nu visade det sig plötsligt att kanadensiska nickelproducenter dumpade nickelpriset kraftigt. Kopparverket i Kristiansand hotades av konkurs, och Hybinette reste västerut för att undersöka vad som stod på.

På 1870-talet hade stora nickelfyndigheter upptäckts i Sudbury i Kanada. Den industrimetod kanadensarna förlitade sig på för metallseparation och rening av nickeln kallades Orfordprocessen. Den gick ut på att man först rostade och smälte malmen till skärsten, en blandning av metallsulfider. Genom att tillsätta natriumsulfat i smältan fick man skärstenen att skikta sig så att nickelsulfiden sjönk ner och kopparsulfiden lade sig ovanpå.

Chefen för Orfordverket i New Jersey, en herre vid namn Robert Means Thompson (som gärna presenterade sig som överste vid amerikanska flottan), hävdade att det var han som uppfunnit processen när han råkat slå till en bit skärsten med sin hammare. Den hade då spruckit och delat sig i en nickelhaltig och en kopparhaltig del.

Victor Hybinette fick anställning vid ett kemiföretag i New York för att förbättra Orfordprocessen och bli av med föroreningarna av arsenik och zink med mera. Snart hade han utvecklat och patenterat en hel rad nya elektrolytiska processer för att separera metallerna och utvinna rent nickel, ren koppar och andra renade metaller. Pengar strömmade in, men de försvann lika fort när Hybinette satsade allt på vidlyftiga affärer.

Det sägs att han ruinerades minst tre gånger, men snabbt skapade sig nya förmögenheter. Har var svår på spriten, och det påstås att det tog honom tre månader i Kanada innan han insåg att en Dry Martini faktiskt inte var en soft drink.

1914 inköpte han Hinseberg slott utanför Frövi, en nätt villa på femtio rum och kök. Han köpte också det närbelägna Frövifors bruk, där han tänkte starta metallurgisk industri tillsammans med Bofors. Men det blev ingenting av den saken.

Med tiden knöts Hybinette allt mer till den stora nickeltrusten INCO – International Nickel Corporation – och flyttade till Ottawa. På 1930-talet var han med och utredde planer för  de stora nickelfyndigheterna nära Petsamo i det som då var norra Finland.

Efter andra världskriget blev området ryskt. Nickelverken i Nikel och Montjegorsk har länge använt Hybinettes processer, men samtidigt har naturen på Kolahalvön förötts genom massiva utsläpp av svaveldioxid. Men då var Victor Hybinette för länge sedan borta. 1937 avled han.

För den mystiska kullen i norra Karelen gick det bättre. Outokumpu är i dag ett välrenommerat finskt specialstålföretag med verksamhet i stora delar av världen. Bolaget äger bland annat Avesta och Sheffield.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt