Metallpriser och statistik

2013-09-04 06:52  

Trots fallande malm- och metallpriser kan man inte säga att gruvindustrin befinner sig kris, hävdar svensk råvaruexpert. Tvärtom öppnar inom kort två nya svenska gruvor för att utvinna de av industrin så eftertraktade sällsynta jordartsmetallerna. Om man klarar miljökraven.

För några veckor sedan kom ett nyhetsbrev från SGU – Sveriges geologiska undersökningar. I en rad diagram skildrades prisutvecklingen för de vanligaste industrimetallerna – järn, koppar, nickel med flera. Alla visade en dyster utveckling. Fallande priser och ökande lager. Är det kris i branschen?

– Nej då, säger Magnus Ericsson, råvarukonsult på Raw Materials Group i Solna. Visst har priserna sjunkit något under den senaste tiden, men ser man det hela i ett längre perspektiv verkar framtiden betydligt ljusare. Jag säger som Phillip Crowson, förre chefen för LME – London Metal Exchange: ”Med pris­statistik kan jag visa vad jag vill.”

Låt oss titta på koppar­prisets utveckling från 2011. Så här ser det ut i diagramform Diagram 1):

Det ser ju inte så roligt ut, men om vi i stället börjar kurvan två år tidigare, 2009, ser det helt annorlunda ut (diagram 2):

Börjar vi ännu tidigare, 1994, ser det ut så här (se diagram 3):

Och visar vi prisutvecklingen helt sedan år 1900 (diagram 4) ser vi långtidstrenderna:

Här ser vi att kopparpriset hade all time high under första världskriget, för att sedan falla som en sten och bottna under depressionen på 1930-talet. Därefter steg priset sakta fram till 1970-talet, för att sedan sjunka igen. I början på 2000-talet stiger så priset kraftigt när den snabba ekonomiska utvecklingen i Kina får efterfrågan att öka.

Andra metaller  visar en liknande utveckling. Raw Materials Group har lagt ihop en rad industriråvaror (järnmalm, metallurgiskt kol, koppar, guld, nickel, zink med flera) i en korg och plottat utvecklingen efter år 2000:

Hacket i kurvan är finanskrisen 2008. Som s­ynes tror RMG att prisfallet efter 2011 ska upphöra redan 2014–2015, och att priserna därefter åter kommer att sakta stiga. Anledningen till detta är att allt talar för att efterfrågan på råvaror kommer att fortsätta att vara hög i Kina och Asien. Även om Indien och Brasilien tycks ha tappat styrfart på sistone.

– Metaller kommer alltid att behövas, säger Magnus Ericsson. De är väldigt svåra att ersätta med annat. Metaller är starka, de fås till överkomligt pris, de leder värme och elektricitet och de är vackra. Dessutom är metaller praktiskt taget oförstörbara. I dag kommer 60 procent av nytillverkat järn och stål från skrot. Bara 40 procent kommer från järnmalm. För andra metaller, som bly och aluminium, är andelen från återvinning ännu högre.

En grupp metaller som visar en annorlunda prisutveckling är de sällsynta jordartsmetallerna – REE (Rare Earth Elements) – som cerium, lantan, europium, neodym och dysprosium. De behövs i små mängder inom elektronikindustrin till bildskärmar, fiberoptiska förstärkare, till elektriska motorer med mera. Produktionen av REE (och litium, som behövs till batterier) sker praktiskt taget bara i Kina. När kineserna 2011 deklarerade att de skulle strypa REE-exporten, eftersom de behövde de strategiska metallerna till sin egen industri, sköt priserna i höjden som nyårsraketer. Men sedan den första paniken lagt sig har priserna sjunkit tillbaka igen.

– Det finns anledningar till det, säger Magnus Ericsson. Dels har Kina fortsatt med en viss export, dels har industrin ansträngt sig för att finna ersättningsmaterial och dels har nya fyndigheter börjat exploateras.

I juli 2013 gav länsstyrelsen i Östergötland tillstånd för det kanadensiska gruvbolaget Tasman Metals att börja provbryta en ny fyndighet av sällsynta jordartsmetaller i Norra Kärr strax öster om E-fyran norr om Gränna. Fyndigheten är attraktiv eftersom malmen har låg radioaktivitet, vilket är ovanligt när det gäller REE. Lokala miljögrupper har protesterat mot att en ny gruva öppnas. Området är känsligt eftersom det ligger nära Vättern.

Tasman Metals har fått pengar från EU-kommissionen för att leta sällsynta strategiska metaller. Bolaget  har också koncession för att utvinna dysprosium, yttrium, terbium och neodym från en fyndighet i Olserum norr om Kalmar. I en kommuniké den 14 augusti meddelade bolaget att de första försöken utfallit till full belåtenhet.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt