Matematikens första dam

2000-01-20 10:33  
 

I slutet av januari år 1883 tillträdde ryskfödda Sonja Vasiljevna Kovalevskaja tjänsten som docent i matematik vid Stockholms högskola. Reaktionerna var våldsamma i Stockholms borgerskap. En kvinna som ägnade sig åt den högre matematiken? En monstrositet! utropade August Strindberg upprört. Tidningen Söndags-Nisse kommenterade spydigt att "...glada skulle många herrar vara om damerna bara ville ägna sig åt den högre matlagningskonsten!"

Sonja Kovalevskys liv är ett koncentrat av det sena 1800-talets klasskamp, könskamp, dramatiska händelser och berömda personer. Hon föddes den 15 januari 1850 som Sofia (sedermera Sonja) Vasiljevna Korvin-Krukovskij i Moskva och växte upp på familjens gods i Palibino, inte långt från litauiska gränsen. Som barn gick hon aldrig i skolan, utan hennes undervisning sköttes på överklassvis av en engelsk guvernant. Tidigt talade hon både franska och engelska.
Det visade sig snart att hon hade läggning dels för matematik, ett intresse som lär uppkommit genom att hennes flickrum var tapetserat med ark ur ett matematiskt kompendium, dels för teater och litteratur.

När Sonja var 14 år fick hennes sju år äldre syster Anjuta en novell antagen av den litterära tidskriften Epoka i St Petersburg. Tidskriftens redaktör, en ung man vid namn Fjodor Dostojevskij, blev snart en god vän i familjen, och systrarna kom in i de radikala socialistiska kretsarna i St Petersburg. Dostojevskij skulle senare komma att skildra systrarna och familjen i sin berömda roman Idioten
Sonja var länge olyckligt förälskad i unge Fjodor, vilken emellertid friade till storasyster Anjuta. Men Anjuta hade insett att Fjodor egentligen bara var intresserad av sig själv, och reste till Paris där hon gifte sig med en äkta radikal - en kommunard och personlig vän till både Marx och Bakunin.
Anjuta deltog sedan i Pariskommunen som biträdande minister för kvinno- och sjukvårdsfrågor. Märkligt nog överlevde hon kommunens fall 1970. När hundratals kommunarder arkebuserades i Paris skickades Anjuta helt enkelt hem til sin far, den store ryske generalen.

För att komma hemifrån och fortsätta sina studier ingick Sonja vid nitton års ålder äktenskap med en ung paleontolog vid namn Vladimir Kovalevsky. Tillsammans reste de till Berlin där Sonja uppsökte Karl Weierstrass, dåtidens mest renommerade matematiker, och bad att få börja studera matematik vid
Berlins universitet. Weierstrass insåg omedelbart Sonjas begåvning och kapacitet. Det var emellertid vid den här tiden otänkbart att en kvinna skulle tillåtas bevista föreläsningar, så Sonja undervisades privat av Weierstrass. 1874 lade hon fram tre uppsatser, varav en, Zur Theorie der Partiellen Differentialgleichungen , ansågs banbrytande.
Genom Weierstrass försorg promoverades hon i sin frånvaro vid universitet i Göttingen - det enda universitet i Tyskland som då tillät en kvinna att doktorera.

Paret Kovalevsky reste tillbaka till Ryssland och bosatte sig i St Petersburg. De fick en dotter, och Sonja försörjde sig nu som vetenskapsjournalist och teaterrecensent. I mars 1881 mördades tsar Alexander II av en ung revolutionär, vilket ledde till klappjakt på radikala och socialister i hela Ryssland.

Sonja och hennes man och dotter gick i all hast i exil i Paris. Vladimir
Kovalevsky trasslade emellertid snart in sig i skumma affärer, gick i konkurs och begick självmord.
Det var i detta läge som Gösta Mittag-Leffler, också han en av Weierstrass tidigare studenter, värvade Sonja till Stockholm. Efter ett halvårs tjänst som oavlönad docent fick hon anställning som professor vid Stockholms högskola. Hennes föreläsningar blev uppskattade, och redan efter ett halvår föreläste hon på svenska.

Gösta Mittag-Leffler hade satt hela sin prestige på spel när han han fick henne anställd. Han skulle inte behöva ångra sig. 1888 tilldelades Sonja Kovalevsky det prestigefulla Bordin-priset av franska vetenskapsakademin för sitt arbete Rotation hos en stel kropp runt en fast punkt .
Det gjordes försök till omtolkning av Kungliga Vetenskapsakademiens stadgar, men där vägrades hon inträde. KVA var uteslutande för män!
stället ägnade hon sig åt litteratur. Tillsammans med Gösta Mittag-Lefflers syster Ann-Charlotte skrev hon två teaterpjäser, och hon recenserade teater och litteratur för ryska tidskrifter. Trots Strindbergs uttalade förakt för henne föreslog hon att hans verk snarast skulle översättas till ryska.
Hon skrev också själv flera romaner. I Systrarna Rajevski beskriver hon sin uppväxt.

Under sina sista år hade hon en olycklig kärlekshistoria med en man som hon regelbundet besökte på Rivieran. Under den sista resan till honom, julen 1890, drog hon på sig lunginflammation och dog i Stockholm den 10 februari 1891, bara 41 år gammal.
I år firas hennes 150-årsminne både i Sverige och Ryssland, och hennes hem i Palibino har blivit museum.

Läs mer på http://www-groups.cs. st-and.ac.uk/~history/Mathematicians/Kovalevskaya.html

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt