Linné hade fel

2007-04-17 23:00  

Carl von Linné begick inte mindre än 316 fel när han publicerade sin Skånska resa! Det påpekade redan den samtida skånske juristen, godsägaren och sedermera landshövdingen Carl Hallenborg när boken först kom ut 1751, rapporterar Sydsvenska dagbladet skadeglatt.

De flesta felen berodde på att Linné helt enkelt inte förstått vad skåningarna sa. Därför missuppfattade han en stor mängd ortsnamn. Maglarp blev Magderup, Harlösa blev Hallösa etcetera. Men inte nog med det. Han missuppfattade också uppgifter om klädedräkter, såningsmetoder, djurhållning och geografi.

Linné skrev att Helge å "är en stor flod som rinner från Helga sjö". Det gör den inte alls, utan från Möckeln i Småland. Han hävdade också att ån helt kringflöt Kristianstad. Det gör den inte heller, den går norr och öster om stan.

Andra fel är rent vetenskapliga, och beror på att Linné inte visste vad vi vet i dag. Som att nya arter inte bildas inte genom spontana hybrider, som Linné hävdade, utan genom mutationer. Och växter sover inte i mörker, som Linné trodde.

En av de märkligare feluppfattningarna handlade om flyttfåglarna. Om storkarnas vintervisten skrev Linné: "om de fara till de warma länder eller om de hwila på sjöbotten med swalorna är ännu owist."

Hur någon någonsin kunnat få för sig att svalor övervintrade på sjöbottnar förefaller i dag obegripligt, men det var en vanlig uppfattning till långt in på 1800-talet. Det fanns trovärdiga vittnen som hävdade att de fiskat upp hela klasar med svalor ur sjöar.

Mer om Linnés felaktigheter och Hallenborgs petimeteraktiga kritik finns att läsa på Riksarkivets webbsajtwww.ra.se/lla/dokument/kallpubl/hallb.html

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt