Kuppen mot Nationalmuseum

2003-11-11 23:00  
Efterlyses

För tre år sedan genomfördes en av konsthistoriens fräckaste kupper. Konst till ett värde av 300 miljoner kronor stals från Nationalmuseum i Stockholm.

Tre dagar före jul år 2000, en kvart före stängningsdags, rusar tre maskerade män beväpnade med automatvapen in på Nationalmuseum i Stockholm. En av dem tvingar ner kvarvarande besökare och personal på golvet medan de andra två snabbt rusar uppför trapporna. Efter bara någon minut är de tillbaka med några små tavlor i händerna. Så springer de alla ut genom stora ingången och över gatan till Nybrokajen, där en motorbåt väntar. Med ett rytande går den stora aktersnurran igång, och båten försvinner med hög fart i mörkret.

Självporträtt av Rembrandt. Var vid försvinnandet iklädd svart ram.
Kuppen har bara tagit några minuter. Tjuvarna har bara fått med sig tre små tavlor, men men värdet av det stulna är desto större; närmare 300 miljoner kronor. Det handlar om ett självporträtt av Rembrandt, knappt större än ett vykort, och två små oljemålningar av Renoir. Det gör kuppen mot Nationalmuseum till en av historiens allra största konststölder.

De som begår sådana här brott är inga konstälskande gentlemannatjuvar. De stjäl inte för att kunna sitta i mysiga källarvalv och titta på berömda målningar samtidigt som de dricker fin konjak och röker cigarr. Det handlar om pengar, stora pengar, och brotten begås oftast av personer som har försänkningar i den internationella narkotika- och vapenhandeln.

Inför bevaknings-kamerornas vanmäktiga ögon stjäls på några minuter konst för en förmögenhet.
Det säger kriminalinspektör Magnus Osvald vid Stockholmspolisen, när han likt en modern Hercule Poirot redogör för hur polisen nystade upp kuppen mot Nationalmuseum. Låt oss ta det från början.

Det visade sig snart att det fanns vittnen till tjuvarnas flykt. Flera personer hade sett dem hoppa ner i motorbåten och i full fart köra ut ur Nybroviken. Därefter hade en skeppare på en Djurgårdsfärja sett en snabb motorbåt gå in i Danvikstullskanalen. Efter bara några timmar hittades den övergivna flyktbåten vid Hammarbyslussen under Skanstullsbron.

Dagen före julafton publicerades bilder på flyktbåten i Stockholmstidningarna. En båtfirma ringde prompt till polisen och meddelade att den där båten hade man sålt förra torsdagen. En ung man hade köpt båten med motor och allt för tjugotusen kronor och betalat kontant.
Museibesökarna lägger sig ned på golvet när tjuvarna börjar vifta med automatvapen.
- Han var nog ingen större sjöman, sa säljaren, för det enda han var intresserad av var att motorn startade även vid kall och fuktig väderlek.

Båtköparen hade också lånat en trailer av båtfirman. Därvid hade han uppgett sitt namn och adress, personnummer och mobiltelefonnummer. Så hade han kopplat trailern med båt och allt till sin gamla Ford Taunus och kört därifrån.

Detta lät ju nästan för bra för att vara sant, tänkte polisen, och det var det också. Föga förvånande visade det sig att namn, adress och personnummer var falska. Men telefonnumret var äkta. Det gick till ett kontantkortsabonnemang. Den unge mannen hade väl trott att det var ofarligt att avslöja det.

Polisen satte omedelbart in avlyssning, och hade snart ringat in en krets med suspekta individer i trakten av Ösmo, ett samhälle på Södertörn halvvägs mellan Stockholm och Nynäshamn. Man indentifierade dragbilen som hämtat flyktbåten. Den ägdes av en småtjuv, känd som Tjock-Rille.

Under telefonavlyssningen framgick att en kvinna i kretsen var mycket orolig över något som var för hett att förvara uppe i huset, och därför burits ner i källaren. Poliserna trodde givetvis att det handlade om de stulna tavlorna och slog till. Men man hittade inga tavlor. Däremot ett större parti amfetamin, och det var ju alltid något.

Ungefär samtidigt hade spaningarna lett mot en ryss som tidigare ägnat sig åt konstbedrägerier. För tillfället satt han emellertid av ett fängelsestraff på Asptunaanstalten utanför Stockholm. Man beviljade nu ryssen permission och satte honom under hårdbevakning. Ryssen kontaktade omedelbart en tidigare fängelsekamrat, varvid en häftig diskussion uppstod. Polisen grep dem, och hittade då foton som visade de stulna Renoirtavlorna tillsammans med några dagar gamla dagstidningar.

Man anade nu att tjuvarna tänkte försöka sälja tillbaka konstverken till museet. Och mycket riktigt. Nationalmuseum kontaktades av en advokat som erbjöd sig fixa tillbaka konstverken för futtiga 10 miljoner kronor.

Nationalmuseum svarade att man först måste förvissa sig om att det verkligen rörde sig om de äkta målningarna. Man gjorde upp om ett möte på ett kafé på Odengatan. En polis utklädd till konstexpert träffade därefter advokaten och två andra män, vilka visade upp en av de stulna Renoir-målningarna. När männen lämnade kafét finkades de raskt av polisen. Så var en målning återfunnen.

Sammanlagt 13 personer åtalades sedan för delaktighet i konststölden. De flesta dömdes till långa fängelsestraff. Ryssen överklagade, men fick då sitt straff höjt från sex till åtta år. Så de övriga nöjde sig med tingsrättens beslut.

Men två av de stulna tavlorna är fortfarande försvunna.
Tevekanalen Discovery Channel har gjort tre program om konststölder och konstförfalskningar. Det första handlar just om kuppen mot Nationalmuseum, och sänds den 7 december kl 21.00. Här får man se och höra hjärnan bakom kuppen frispråkigt berätta om hur planeringen gick till.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer