Koppar- kuppen i Chile

2008-09-02 23:00  

Det har gått 35 år sedan militärkuppen den 11 september 1973, men fortfarande är hälften av Chiles gruvor statsägda.

Det glittrari militärorkesterns bleckinstrument, och de smattrar i de chilenska flaggorna. Det är festlig vaktavlösning framför presidentpalatset ”La Moneda” i Santiago. Musikerna blåser så läpparna bågnar, och turisterna viftar med sina digitalkameror.

Också Santiagos gatuhundar passar på att delta i festligheterna, och strosar obekymrat omkring bland musikernas fötter.

Annat var detför 35 år sedan. Den då sittande presidenten, vänstermannen Salvador Allende, hade nationaliserat den sista hälften av Chiles kopparindustri, och därmed retat både inhemska och utländska kopparbaroner till ursinne. Den 11 september 1973 hade man fått nog. Ett gäng officerare under ledning av överste Augusto Pinochet gjorde militärkupp. Presidentpalatset omringades och bombarderades av stridsvagnar, presidentens livvakt avväpnades och presidenten själv sköts på stället.

Ett hårt militärstyre infördes. Vänsteranhängare arresterades i tusental och fördes till Santiagos fotbollsstadion, som förvandlades till koncentrationsläger med tortyrkammare i omklädningsrummen.

Horder av chilenare gick i landflykt, många av dem kom till Sverige. Tusentals människor torterades och mördades eller bara försvann.

Men efter vinter kommer vår, och 1990 tvingades den allt sjukligare Pinochet lämna över makten till ett civilt styre. Dock inte förrän han sett till att införa lagar om amnesti för sina och sina medhjälpares brott under diktaturen.

Men han hade inte räknat med andra länders rättspatos.

En spansk åklagare väckte åtal mot Pinochet för mord på en spansk medborgare, och när Pinochet 1998 besökte ett sjukhus i Storbritannien för specialistvård sattes Pinochet i husarrest i väntan på beslut om utlämning till Spanien. Han släpptes efter en engelsk HD-dom år 2000, och reste tillbaka till Chile. Då hade han emellertid förlorat sitt rättsskydd sedan det visat sig att han försnillat en stor del av statskassan, och sattes åter i husarrest. Processerna mot honom hann dock inte fullföljas innan han dog i december 2006.

Salvador Allendehar sakta men säkert återupprättats sedan kuppen 1973. Sedan fyra år står han staty utanför presidentpalatset, och en del av det långa huvudstråket genom Sant­iago har fått namnet Avenida 11 Septiembre.

Alla är dock inte förtjusta över detta. En amerikan som jobbar för Lundin Mining i norra Chile muttrar.

– Det var för tusan Pinochet som räddade landet. Utan honom hade Chile blivit ett nytt Kuba. Tack vare Milton Friedman och de liberala ekonomerna från Chicago fick man fart på ekonomin. Men nu är det Allende som blivit hjälte!

Men faktum äratt Pinochet efter sitt maktövertagande behöll större delen av koppargruvorna i statlig ägo. I stället för att privatisera gruvorna införde han en ny lag,la ley del cobre, som garanterade den chilenska armén 10 procent av värdet av kopparexporten. Något som inte setts med blida ögon av grannländerna, i synnerhet inte sedan kopparpriset började skena.

Många chilenska regeringar har sedan 1990-talet försökt få bort den förargliga lagen, men misslyckats med att få majoritet i både senat och kongress. De stora mängderna pengar utanför den vanliga statsbudgeten har kunnat disponeras fritt, och många har lockats att nalla ur syltburken.

Den senaste skandalen gäller dock beskyllningar om korruption i det statliga gruvjätten Codelco. Bolaget påstås mellan 2000 och 2005 betalat ut 284 miljoner pesos i falska ”konsultarvoden” till ett bolag närstående regeringen. Beskyllningarna gjordes i ett teveprogram som sändes i mitten av augusti, och väckte stor uppmärksamhet. Men alla var inte imponerade.

– Jag såg programmet, säger en tysk råvaruanalytiker på förlaget Editec i Santiago. Det var dåligt underbyggt, och faktum är att det producerats av en privat teve­kanal som ägs av den man som försöker bli president vid valet nästa år, Sebastian Piñera. Det ligger i hans intresse att visa att den nuvarande alliansregeringen är korrumperad.

Den 25 augusti meddelade Santiagotidningen La Tercera att chilenska flygvapnet med pengar från Pinochets kopparlag köpt in en Boeing 767-300 för 58 miljoner dollar. Detta för att president Michelle Bachelet ska kunnna göra långväga statsbesök i USA, Europa eller Australien utan tidsödande mellanlandningar.

Tyvärr blir man dock tvungen att även behålla det gamla presidentplanet. Det nya är nämligen för stort för de flesta flygplatser i Latinamerika.

30 procent av världens koppar kommer från Chile

Det går bra för gruvindustrin. Och alldeles särskilt bra för gruvindustrin i Chile. På några år har världsmarknads­priset på koppar gått upp från 1 500 till 8 000 dollar per ton.

– Det är den ökande efterfrågan från Kina och Indien som fått priserna på många råvaror att gå i vädret, säger Magnus Ericsson, internationell råvarukonsult.

– Men det handlar också om att det går åt allt mer koppar i vanliga produkter. Det finns exempelvis allt mer elektriska motorer och kablage

i bilarna. Ingen bilköpare vill numera veva upp fönstren för hand.

Chile är i dag världens största kopparproducent, med en världsandel på ungefär 30 procent. Inte konstigt då att Latinamerikafonderna klarat sig såpass helskinnade från årets börsras.

Hälften av den chilenska kopparproduktionen sköts av det helstatliga bolaget Codelco. Chiles största koppargruva – Escondido – ligger i norra Chile ger 20 gånger produktionen i Boliden. Escondido ägs av multinationella BHP-Billiton, ett av världens största gruvbolag. Bolaget har nu lagt ett fientligt bud på världens allra största – det huvudsakligen brittiska Rio Tinto.

Fast eftersom man betalar såna här affärer med egna aktier är det svårt att veta vem som köper vem.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt