– Detta var det kraftigaste energitillskott vi fått från solen sedan 2005, säger Martin Mlynczak vid Nasas forskningscentrum i Langley, Virginia. Att det inte fick större konsekvenser kan vi tacka koldioxiden och kväveoxiderna i atmosfärens övre skikt för, hundratals kilometer över jordytan.
När ett koronautkast, en CME, från en kraftig flare touchade jordens magnetfält den 8 mars hettades atmosfärens övre skikt snabbt upp av de energirika partiklarna. På tre dagar tog jorden emot 26 miljarder kWh energi.
– Atmosfären lyste upp som en julgran i infrarött, men så trädde jordens naturliga termostat in. CO2- och NO-molekyler reflekterade tillbaka 95 procent av energin till rymden.
Av värmen svällde atmosfären tillfälligt upp, på gott och ont. På gott genom att en hel del rymdskrot därigenom bromsades, tappade höjd och snart faller ner och brinner upp. På ont genom att satelliter i låga omloppsbanor nu fått se sin livslängd drastiskt minskad.
Vi kan se fram mot nya solstormar inom kort. Solaktiviteten varierar i elvaårscykler, och den väntas nå sitt maximum 2013.
Mer på Nasas webbsajt
http://science.nasa.gov/science-news/science-at-nasa/2012/22mar_saber/
.jpg)
Kommentarer
Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.
Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.