Kokosboll eller schweizerost i Rosettas komet — nu får vi svaret

2015-06-15 11:45  
ESA kommer att försöka väcka Rosettas landare Philae mellan den 12:e och den 20:e mars. Foto: TT

När kometlandaren Philae hörde av sig efter sju månaders dvala på den ankformade kometen Churyumov-Gerasimenko blev det uppståndelse och hänryckning bland de europeiska rymdforskarna.

- Det var inte oväntat, vi visste bara inte när. Och man har ju inga garantier, säger Anders Eriksson, forskare vid Institutet för rymdfysik, IRF.

Uppvaknandet innebär att forskarna nu hoppas få svar på en rad frågor, bland annat hur kometens inre är uppbyggt. Philae har med sig ett antal instrument för observationer och provtagning. En kamera, en borr, en skopa för att ta upp grus, en mycket liten ugn för att värma prover och en gaskromatograf för analyser. En av de intressantare uppgifterna handlar om att göra en radiotomografi på kometens inre.

- Det går till så att Philae skickar ut en kontinuerlig radiovåg under 12 timmar (ett kometdygn) till rymdsonden Rosetta, som ligger i bana runt kometen. Under den tiden skär radiovågen genom hela kometen. Genom att analysera signalen i många såna skivor kan man få en tredimensionell bild av kometens inre, ungefär som vid en magnetskanning av exempelvis ett knä, säger Anders Eriksson.

Forskarna har kunnat beräkna kometens massa och volym och kommit fram till att materialet i genomsnitt är ganska fluffigt. Nu vill man ha svar på om fluffigheten är fördelad i små porer, som i en kokosboll, eller större håligheter av typ schweizerost, och om det är olika i olika delar av den ankformade kometen.

- Här är det två kilometerstora snöbollar som har krockat och klibbat ihop sig utan att gå i småbitar, något som inte är särskilt sannolikt i universum. Vi hoppas få reda på hur det kommer sig, och det ger oss ledtrådar till hur solsystemet och planeterna bildades, säger Andrs Eriksson.

Philae landade på kometens yta i november 2014. Efter några studsar slog den sig till ro i skuggan av en klippa och började arbetet med att ta bilder och prover och skicka data till Rosetta. Philae hann också skicka data till en ”skiva” till radiotomografin. Efter 60 timmar tog batterierna slut, och rymdforskarna fick vänta på att de skulle laddas upp igen. Under tiden togs en rad andra prover och bilder från rymdsonden Rosetta.

- Nu handlar det först och främst om att ändra rymdsonden Rosettas bana så den blir optimal för att kommunicera med landaren. Vi måste prioritera den delen av projektet, säger Anders Eriksson.




Följ Ny Teknik på Facebook!



Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev – direkt till din mejl!

Svenska försöken får vänta

  • De svenska forskningsprojekten kring den ankformade kometen Churyumov-Gerasimenko utförs från rymdsonden Rosetta. De får nu stå tillbaka när Rosettas bana anpassas till kometlandaren Philae. Det handlar om att fotografera och mäta gasutflödet från kometen och på så sätt dra slutsatser om kometens kärna.

Eddie Pröckl

Mer om: Rosetta

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer