Klappar för bokstavstrogna, siffernissar och stjärnkikare

2007-12-17 16:31  

Tack vare Christer Fuglesangs rymdpromenad förra året har svenskarnas intresse för rymdfärder och astronomi växt lavinartat. Här är några tips på lämpliga hårda klappar både för fåtöljastronauter och andra. God Jul, och god läsning.

FÅTÖLJASTRONAUTER, SE HIT!

Det första en blivande rymdfarare bör lära sig är att hitta rätt väg mellan stjärnorna. Det gör man lämpligast med ”Astronomisk kalender” som ledsagare. Här får man veta vad som kommer att hända på himlavalvet under det kommande året, exempelvis att det blir en total månförmörkelse natten till den 21 februari.

Tekniska museet har i år ägnat hela sin 75e årsbok åt rymdfartens 50-åriga historia. ”Sverige i rymden" är en kulturhistorisk antologi som spänner från seriehjälten Allan Kämpe via Sputnik, Jurij Gagarin och en tappad Hasselbladkamera till dagens blomstrande rymdindustri i Kiruna.

Andra läsvärda böcker med matnyttig rymdgeografi är exempelvis ”Turn Left at Orion” och ”The Stars” av Nicke Nyfikenförfattaren H A Rey.

OM MATEMATIKENS WALLENBERG

Den norske författaren och kulturhistorikern Arild Stubhaug har skrivit en diger biografi över svensk matematiks mest omstridde och flamboyante gestalt, Gösta Mittag-Leffler (1846–1927). ”Fast egentligen var han nog mer entreprenör och affärsman än matematiker”, säger Arild Stubhaug till Ny Teknik.

Gösta Mittag-Leffler var en av grundarna av Stockholms högskola i slutet av förförra seklet. Det var också han som övertalade Nobelkommitten att det faktiskt var Marie Curie som låg bakom maken Pierres upptäckt av radium, vilket renderade paret Nobelpriset i fysik 1903. Inte nog med det. Det var också han som ordnade så att Sonja Kovalevsky blev världens första kvinnliga professor i matematik, som exploaterade Djursholm och som där skapade det första moderna institutet för avancerade studier.

Tyvärr råkade Mittag-Leffler satsa på fel häst under första världskriget. Hans spekulationer i tyska krigsobligationer slog så fel som det bara gick, och han förlorade större delen av sin förmögenhet.

Stubhaugs berättelse handlar inte bara om Mittag-Leffler själv, utan beskriver också en tid då allt verkade möjligt. Då utvecklingsoptimismen saknade gränser och personliga förmögenheter sågs som en självklarhet i den bildade överklassen.

.

ATT ÄTA KAKAN MEN HA DEN KVAR

Anden är villig men köttet är svagt, brukar det heta. Något som stämmer väl in på miljö- och energifrågorna. Trots att vi vill så väl blir det oftast fel.

Så hur ska vi göra för att leva gott utan att tära för mycket på jordens resurser? För det är ju det som menas med uttrycket hållbar utveckling.

Många vackra ord har skrivits om energi och hållbar utveckling, men i Mats Areschougs och Per Eliassons nya bok sätts energifrågan in i både ett historiskt och ett naturvetenskapligt sammanhang. Resultatet är något så märkligt som en historiebok för naturvetare och en orientering om naturveten­skaperna för humanister.

MUSIK, MUSIKALITET OCH HJÄRNSPÖKEN

Nästan alla människor älskar musik, av ett eller annat slag. Men varför? Hur kommer det sig att vissa typer av ljud uppfattas som ljuva toner och andra som irriterande buller? Vad är det som händer i hjärnans vindlingar och som gör att vi blir på gott humör av att lyssna till exempelvis Miles Davis sordinerade trumpet i ”Kind of Blue”, Nacka musik­klassers klara stämmor när de sjunger luciasångerna eller tenoren Paul Potts framföra ”Nessun ­dorma”?

Neurologen ­Oliver Sacks, känd för sin bästsäljare ”Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt”, reder ut begreppen.

VARFÖR SER SAKER UT SOM DE GÖR?

Välj ut en industritillverkad pryl, och titta närmare på den. Är den lätt att hantera, och begriper man hur? Är den snygg? Fungerar den bra? Ligger den bra i handen? Är den dyr?

Faktum är att bakom varenda en av de miljoner prylar som översvämmar världen ligger mycken tankemöda. Ingen har tillkommit av en slump. Men hur har man då tänkt och resonerat? Vad ligger bakom materialval och formgivning?

I den andra och omarbetade upplagan av formgivaren Kenneth Österlins prisbelönta bok ”Design i fokus” undersöks den saken.

NANO I VÅRA HJÄRTAN

Nanoteknik sägs vara framtidens melodi, men vad är det egentligen? Tja, det handlar om saker som är så små att de inte syns, ungefär som de 0kända djuren i Olle Adolphssons visa. En nanometer är en miljarddels meter. Eller en miljondels millimeter. Och saker i den storleksordningen får de mest märkliga egenskaper.

Jaha. Men vad ska man då ha dem till?

Jo, för att exempelvis tillverka nya inressanta produkter. Som självputsande fönster, kläder som inte får fläckar, tennisbollar som inte förlorar studsen, slitstarka racketar, skidor och golfkubbor som bara väger en bråkdel av dagens. Redan i dag finns nanopartiklar i kosmetika och skoputs.

Det finns, säger nanoforskarna, gott om plats på ett knappnålshuvud, även om man inte som skolastikerna på medeltiden ägnar sig åt att debattera hur många änglar som kan dansa just där.

Om nanoteknikens löften och hot, kan man läsa i en liten bok med titeln ”Där guld glimmar blått” utgiven av Vetenskapsrådet.

Den något kryptiska titeln syftar på att nanopartiklar av storleken 50 nm interfererar med ljuset så att de förefaller blåa.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer