Järtecken ovan Stockholm

2010-12-08 14:46  

Över huvudstaden syntes i morse en praktfull vädersol. Ungefär som den som skrämde slag på Stockholmarna på morgonen den 20 april 1535.

Den kända Vädersolsolstavlan från femtonhundratalet hänger idag i Storkyrkan i Stockholm. Vädersolen ansågs vara en förutsägelse om onda tider. När tavlan målades hotades Stockholm av stadens tyska befolkning, som ville mörda Gustav Vasa för att han bekämpade den tyska Hansan. Samtidigt ansåg reformatorn Olaus Petri att kungen var alltför despotisk och lade beslag på kyrkans tillgångar.

Vädersolarna ansågs vara ett uttryck för oroligheterna, och Olaus Petri hävdade att de var ett tecken på att kungen hade gått för långt och de var ett omen för kommande elände. Det var också Olaus Petri som beställde tavlan, antagligen för att ha i sin argumentation mot den självsvåldige kungen.

Vädersolen som syntes över Stockholm idag, är förhoppningsvis inte förebud om någon allvarlig olycka. Istället kan den förklaras som ett meteorologiskt fenomen. Detuppstår när solljuset skiner genom ett moln av sexkantiga små iskristaller. Ofta sker det på hög höjd där temperaturen är tillräckligt kallt (under femton minusgrader) för att iskristallerna ska få rätt form och storlek (mindre än en halv millimeter).

För att ge en tydlig vädersol krävs också lugnt väder så att iskristallerna faller stilla nedåt, orienterade i samma riktning. Och det är bara när iskristallerna har en viss storlek (0,05 till 0,5 mm) som de faller stabilt med den sida som ger störst luftmotstånd i rörelseriktningen. När allting stämmer så kan man se en praktfull vädersol. Just en sådan som hängde över stockholmarna för femhundra år sedan och idag.

Anders Wallerius

Mer om: Väderfenomen

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer