Internet står på svenska fötter

2012-02-21 23:00  

Det var en 27-årig svensk ingenjör, anställd på Asea i Västerås, som 1972 tog fram den routing-algoritm som blev grundbulten för internet. Sedan 25 år tillbaka är han professor på KTH i Stockholm.

Den officiella historien om hur internet kom till handlar bara om det amerikanska forskningsprojektet Arpa-nätet i slutet av 1960-talet.

Men det är bara halva sanningen. Att det var en ung ingenjör på Asea som knäckte koden för hur informationspaketen skulle skickas i näten har hel glömts bort i historieboken.

– De amerikanska forskarna i Arpa-nätsprojektet kom på hur man kunde dela upp datatrafiken i små paket som hittade fram till mottagaren i rätt ordning, packet switching, men de hade ingen bra lösning för bästa vägvalet i nätet för de olika paketen, det som kallas routing. Det var vi på Asea som löste det problemet, säger Torsten Cegrell till Ny Teknik.

Asea hade i början av 1970-talet fått ett stort uppdrag av Statens Vattenfallsverk att bygga ett datakommunikationssystem som skulle användas för att styra och övervaka hela det svenska elkraftssystemet.

– Det skulle sättas upp datorer på vartenda kraftverk, i varenda driftcentral och i vartenda ställverk i hela Sverige. Det systemet, som i dag heter Driftdatanätet, var väsentligt mycket större än Arpa-nätet, säger Torsten Cegrell.

Vid den tidpunkten hade Arpa-forskarna publicerat rapporter om sina lyckade tester med packet-switching computer network och Aseafolket åkte över till USA för att få ta del av deras rön.

– Detta var nytt. Tidigare skedde datakommunikation från punkt till punkt. Nu handlade det om ett maskat datanät utan hierarkier. Ingen nod skulle stå över den andra och fatta beslut om hur trafikflödet skulle se ut, säger Torsten Cegrell.

Men på Asea upptäckte man att Arpas teknik för paketförmedlingen hade brister.

– Det uppstod lätt en ping-pong-trafik där paketen snurrade runt och fyllde upp buffertarna tills hela nätet kollapsade. Vad vi på Asea gjorde var att införa ett nytt begrepp, split horizon och bygga en robust och stabil routingmekanism, säger Torsten Cegrell.

Det var han själv som stod för bragden, och det är hans namn som står på den patentansökan som Asea lämnade in 1973 – men som senare drogs tillbaka.

– I stället bjöd vi Arpanäts-folket  på våra rön. I ett brev till mig har projektets forskningsledare Leonard Kleinrock berättat att man tog vår metod och införde den i Arpa-nätet, säger Torsten Cegrell.

Hela den här historien har legat gömd och glömd ända till Vattenfalls kulturarvskommitté grävde fram den i arkivet och förstod det sensationella i vad de såg. Asea hade skapat världens första kommersiella internetliknande system.

Det första kommersiella datanätet

Dagens internet baseras på tre fundamentala tekniker:

1. Paketförmedling (packet-switching) från Arpa-projektet i slutet av 1960-talet.

2. Stabil och robust adaptiv routing från Asea i början av 1970-talet.

3. World Wide Web 1990 av engelsmannen Tim Berners-Lee, forskare vid Cern i Schweiz.

Arpa står för Advanced Research Projects Agency. Arpa-nätet knöt samman ett antal amerikanska universitet i ett så kallat maskat datanät. Det var ett rent forskningsprojekt, beställt av amerikanska försvaret.

Tidas-T (står för totalintegrerat datasystem) var världens första kommersiella internetliknande system. Det beställdes av Statens Vattenfallsverk från Asea.

I dag kallas det Driftdatanätet och ägs av Svenska Kraftnät.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt