Ineffektiv styrning av rymdsatsning

2013-02-14 13:35  

Staten satsar varje år ungefär en miljard kronor på rymdverksamhet. Men investeringarna styrs inte effektivt, konstaterar Riksrevisionen efter en granskning.

Tillväxten i rymdindustrin är svag, vilket beror på att marknaden är sluten med få finansiärer och kunder. Investerade skattemedel resulterar därför inte i nya och växande företag i önskad utsträckning, säger Riksrevisionen i sin granskning.

Men det saknas också helhetssyn och uppföljning i den svenska rymdverksamheten, som leder till att den fulla potentialen inte utnyttjas.

Enligt Riksrevisionen hanterar regeringen olika delar av rymdverksamheten isolerat utan samordning och förvaltningen saknar konkretiserade målsättningar.

Till exempel har regeringen endast satt utdelnings- och avkastningskrav på SSC, Swedish Space Corporation, utan koppling till riksdagens intentioner. Bolaget ansvarar för rymdbasen Esrange i Kiruna, en av de mest centrala tillgångarna i rymdverksamheten.

Genom att bara sätta upp avkastningsmål för bolaget riskerar man att inte ta tillvara den unika tillgången som Esrange är och de investeringar som har gjorts, skriver Riksrevisionen.

Nivån på avkastningskravet är inte heller anpassat till bolagets karaktär och den marknad det verkar på, anser Riksrevisionen. Ända sedan det startades har bolaget profilerats på teknikutveckling och hög innovationsgrad. Denna typ av bolag har normalt svårt att generera hög avkastning och värde för sin ägare, skriver Riksrevisionen och konstaterar samtidigt att jämförbara andra statligt ägda utvecklingsbolag inte har avkastningsmål.

Riksrevisionens slutsats är att SSC inte fullt ut kan bidra till svensk rymdverksamhets fortsatta utveckling.

-Regeringen bör se över styrningen av rymdverksamheten så att denna nationella resurs bidrar till tillväxt och konkurrenskraft på bästa sätt, säger riksrevisor Claes Norgren i ett pressmeddelande.

Riksrevisionen rekommenderar också att regeringen och ansvariga myndigheter utvärderar rymdverksamheten systematiskt. Någon sådan bred uppföljning har inte gjorts sedan mitten av 1990-talet.

"Regeringen har inte omprövat verksamheten på flera decennier, vilket gör det svårt att veta om prioriteringarna är de rätta. Risken är att det har effekter på Sveriges konkurrenskraft", skriver Riksrevisionen.

Linda Nohrstedt

Mer om: Esrange Rymden

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer