Hur verkar corioliskraften?

2002-03-06 13:00  

Egentligen är det fel att kalla corioliskraften för en kraft, den är faktiskt en skenkraft. Corioliseffekten är den avlänkning som blir resultatet av att en kropp rör sig en längre sträcka i ett roterande referenssystem.

Låt oss exempelvis ta ett flygplan som startar i Athen och flyger rakt norrut mot Stockholm. Eftersom jordklotet snurrar runt sin axel kommer flygplanet, sett från en punkt utanför jorden, emellertid inte bara röra sig norrut, utan även ha en hastighetskomponent i sidled. Jordytans periferihastighet är som störst vid ekvatorn och noll vid polerna.

Ju längre planet kommer norrut desto mer kommer jordens periferihastighet att minska. Men flygplanet behåller sin ursprungliga hastighet i sidled och kommer därför att mer och mer länkas av mot öster. Planet mot Stockholm riskerar att hamna i Moskva!

På samma sätt länkas luft- och vattenströmmar av åt höger på norra halvklotet och åt vänster på det södra.

Resultatet blir alltså förvånansvärt nog att vinden inte blåser från högtryck till lågtryck, utan med tiden avlänkas och kommer att blåsa längs isobarerna - motsols runt lågtrycken på norra halvklotet och medsols på det södra.

Ett fenomen där man tydligt ser corioliseffekten är sjöbrisen vid svenska Västkusten på sommaren. Det uppvärmda landet suger åt sig luft från havet, och det blåser upp från väster. Under eftermiddagens lopp vrider sig sedan vinden genom corioliseffekten så att den kommer allt mer från norr.

Gaspard Gustave de Coriolis,

1792-1843,

fransk kraftkarl.
Corioliskraften har sitt namn efter den franske matematikern Gaspard Gustave de Coriolis, verksam i början av 1800-talet som professor i mekanik vid Ecole Centrale och Ecole des Ponts et Chaussées i Paris. I sin artikel Du calcul de l'effet des machines formulerade han 1829 de moderna definitionerna för arbete och rörelseenergi.

1835 kom artikeln Sur les équations du mouvement rélatif des systèmes de corps, där han visade att rörelselagarna gäller även i roterande referenssystem om man lägger till en extra term som han kallade Coriolisaccelerationen. Han skrev också en teori för biljardspel, Théorie mathématique des effets du jeu de billiard, och annat smått och gott. Coriolis hade haft klen hälsa sedan barndomen, och 1843 avled han plötsligt, bara 50 år gammal. Han har hedrats med en egen krater på månen.

n

Mer om corioliskraften hittar ni på

www.nyteknik.se/efterjobbet

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer