Hundra år av obeständighet

2008-06-10 23:00  

Världens största bok vittrar sönder. Tillståndet hos dokumenten i Riksarkivet ska nu undersökas med en nyutvecklad scanner.

Om man lyssnar riktigt noga kan man nog höra ett stilla knaprande i Riksarkivets magasin. Det är tidens tand som obönhörligt gnager på alla gamla regeringsprotokoll och diplomatiska fredstraktater som lagrats genom århundradena.

I läsesalarna sitter rader av släktforskare och akademiker och slår i månghundraåriga mantalslängder och kyrkböcker. Håller papperet för allt detta bläddrande?

– Det beror på kvalitén, svarar Dirk Lichtblau, bokkonservator från Zentrum für Bucherhaltung i Leipzig. Mest hållbart är riktigt lumppapper.

– Det betraktades i Tyskland under 1500- och 1600-talen som en strategiskt viktig vara, och det var i lag förbjudet att exportera textillump från Sachsen.

Ingenting består för evigt,det ser termodynamikens andra huvudsats till. Men det finns metoder för att hindra att förfallet går för fort. Att förvara materialet torrt, fritt från luftföroreningar och i jämn temperatur, till exempel. Somliga föroreningar kan man emellertid inte avlägsna så lätt. De finns inbyggda i själva papperet.

– Johann Sebastian Bach använde tyvärr billihetsbläck när han skrev sina toccator och fugor. Därför har hans noter bleknat och försvunnit från papperen. Kvar finns bara notlinjerna.

– Mellan 1850 och 1990 tillverkades nästa bara undermåligt papper. Industriellt tillverkat massapapper är syrahaltigt. Det bryts ner in­ifrån, gulnar och blir sprött.

Beständigheten i tidningspapper är inte mer än ett femtiotal år. Detta att jämföra med äldre papper, som kan klara sig i mer än 500 år utan att spricka,

Det finns metoder för att behandla papperet och få bort syran, men det är dyrt. Så frågan är vad som behöver behandlas.

– Tidigare använde man kemiska metoder för att avgöra papperets kondition, säger kemisten Matija Strlic från universitetet i Ljubljana. Problemet var att man ju då förstörde en del av materialet under analysen. Men i ett EU-finansierat forskningsprojekt har vi nu tagit fram en metod för att analysera papperet med ljus i nära infrarött.

En apparat stor som en skokartong innehåller en ljuskälla och en spektrometer. Det papper man vill undersöka läggs på en glasplatta, och belyses. Det reflekterade ljusets spektrum jämförs med värden i en databank, varefter man kan få fullständiga uppgifter om inte bara papperets syrahalt, utan även ett tiotal andra kvalitetsparametrar. Som ligninhalt, fiberlängd, cellulosans molekylvikt, rosin- , aluminium och askinnehåll, vikbarhet etcetera.

Apparaten går under namnet ”Survenir”, och ska nu testas och utvärderas på en rad arkiv, museer och bibliotek runt om i Europa.

I Riksarkivet finns dokumentfrån1000-talet och framåt. Allra äldst är ett pergamentsblad ur en engelsk mässbok från just år 1000.

I samband med Gustav Vasas makttillträde år 1523 blev Sverige en nationalstat med egen förvaltning och byråkrati. Riksregistratur och räntekammarböcker skulle arkiveras. Landskapshandlingar och diplomatiska traktater (freds- och vänskapsavtal med mera) samlades i Riksarkivet. Kollegiernas papper och de insända landsortshandlingarna fick sedan samsas med finländskt, baltiskt och tyskt arkivmaterial som stormakten Sverige övertog i takt med sina erövringar.

Därefter har bestånden i Riksarkivet ökat lavinartat. Här finns handlingar från riksdag, departement, centrala myndigheter och deras föregångare. Dessutom 100 000 kartor och ritningar av alla statliga civila byggnader från 1697 till 1993, samt till en rad utländska fort och befästningar. Här finns handlingarna efter Palme- och Boforskommissionerna, men också de från Dalaupproret 1743 och från den Armfeltska högmålsprocessen.

Ja, här finns till och med spillrorna av den kungliga namnstämpel som Gustav III lät slå sönder efter att han gjort sig enväldig vid kuppen 1772.

MER OM RIKSARKIVET

I Riksarkivetfinns också runt 100 000 kartor och ritningar av alla statliga civila byggnader från 1697 till 1993. I Riksarkivets avdelning Krigsarkivet förvaras en omfattande och delvis unik kartsamling. Förutom svenska historiska kartor hittar man här handritade utländska topografiska kartor och stads- och fästningsplaner.

Krigsarkivet ingår sedan 1995 organisatoriskt i Riksarkivet.

De enskilda arkiven har kommit till Riksarkivet på många vägar: förr genom beslag och konfiskationer, numera i övervägande grad som gåva eller deposition. De kompletterar de statliga arkiven genom att innehålla sådant som aldrig har funnit sin väg till de officiella handlingarna. Riskarkivets enskilda arkiv börjar med några ståtliga feodalarkiv från 1600- och 1700-talen.

Riksarkivet har haft ett eget bokbinderi sedan 1891, det år då arkivhuset på Riddarholmen invigdes. 1922 överfördes tre bokbinderiarbeterskor från kammararkivet och i samband med detta delas verksamheten upp på bokbindning och papperskonservering. Sigillkonservering har funnits sedan 1915 och löd då under Riksarkivets medeltidsavdelning. Sedan juli 2000 ingår bokbinderi, papperskonservering och sigillkonservering, i den då nybildade Bevarandebyrån, numera Bevarandeavdelningen.

Slottsarkivet, inrymt i Kungliga slottet med ingång från Lejonbacken, öppnades för drygt hundra år sedan, år 1893. Sedan dess har Slottsarkivet funnits som en särskild institution under ledning av en slottsarkivarie som till en början var en av hovets ämbetsmän. Från 1964 är Slottsarkivet en arkivdepå som lyder under Riksarkivet men också en institution för hovstaternas olika enheter. Slottsarkivarien har tjänsten delad mellan Riksarkivet och Slottsarkivet. Arkivet är öppet för allmänheten en dag i veckan (f.n. tisdagar).

Slottsarkivets bestånd omfattar de olika hovmyndigheternas och de kungliga slottens arkiv. Kungarnas och drottningarnas arkiv från tiden före 1800 finns däremot i Riksarkivet, främst i samlingen Kungliga arkiv.

Kungafamiljens privata arkiv från och med Bernadotte-tiden förvaras i det så kallade Bernadotteska arkivet, som till skillnad från Slottsarkivet inte är offentligt utan tillgängligt endast efter kungafamiljens särskilda tillstånd. Bernadotteska arkivet ligger i Ulriksdals slott och leds av en särskild stiftelse.

SVAR(Svensk arkivinformation), en avdelning inom Riksarkivet, har bl.a. till uppgift att tillgängliggöra arkivmaterial för forskning och undervisning. SVAR grundades 1982 med Umeå Universitet som huvudman, och övergick till Riksarkivet 1984.

MKC(MediaKonverteringsCentrum) är Riksarkivets skanningcentral för digitalisering av alla typer av pappersbaserade originalhandlingar och mikrofilm för interna och externa beställare. MKC var från början en del av SVAR under namnet SVAR Fränsta, men blev 2003 en egen avdelning inom Riksarkivet och bytte då till sitt nuvarande namn.

Svensk Museitjänst (SMT), en avdelning inom Riksarkivet sedan 2002, tillhandahåller magasinslokaler och föremålstjänster för Stockholms museer och andra kulturinstitutioner.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt