Himmelska hällristningar

2000-11-22 13:00  

Ett akademiskt bråk har brutit ut mellan en uppsalaastronom och redaktionen för teveprogrammet Nova.

Uppsalaastronomen Göran Henriksson har uppmärksammats för sina idéer om att hällristningarna från bronsåldern egentligen föreställer himlafenomen. Sedan början av 1990-talet har han drivit tesen att hällristningarnas i själva verket visar stjärnbilder, supernovor, planeter, solförmörkelser och kometer. Han grundar sin hypotes på extrapolationer av himlakropparnas positioner vid olika solförmörkelser under bronsåldern, för dryga 3000 år sedan.

 Med hjälp av ett datorprogram har han beräknat planeternas lägen vid förmörkelserna, och anser sig sedan i hällristningarna funnit stjärnbilderna med den förmörkade solen och planeterna inprickade i rätt positioner.

I en stort uppslagen artikel i tidskriften Populär Arkeologi 1996:4 beskrev han sin metod, och gav en rad exempel på solförmörkelser, kometpassager och supernovautbrott han identifierat på hällar i Tanum och i Norrköping.


Artikeln väckte högljudd debatt. Det var inte många arkeologer, och ännu färre astronomer, som var beredda att köpa Henrikssons idéer. Kritikerna hävdade att Henrikssons forskning var dåligt underbyggd. Astronomerna påpekade att det var fullständigt omöjligt för Henriksson att beräkna kometers position så långt tillbaka i tiden. Kometerna påverkas kraftigt av planeternas gravitation, i synnerhet av Jupiter, och det är omöjligt att i längden förutsäga deras banor.

Henriksson har under 1990-talet lett kurser i ämnet "arkeo-astronomi" vid astronomiska institutionen vid Uppsala universitet, men fått alltmer kritik. Pseudovetenskap, har kritikerna hävdat. Den arkeologiintresserade allmänheten har dock varit nyfiken, och inom den nyandliga New Age-rörelsen har man tagit till sig Henrikssons idéer med hull och hår. Men nu har han råkat i rejält blåsväder.

 

Den 28 augusti i år sändes programmet Nova från Sveriges televisions vetenskapsredaktion. Denna gång handlade programmet om nyandlighet och pseudovetenskap. Bland annat tog man upp Göran Henrikssons forskning, vilken fick vara ett exempel på att ovetenskaplig och dubiös verksamhet bedrivs vid universitet.

I programmet framträdde bland andra Sven Ove Hansson, författare till boken "Högskolans lågvattenmärken" och tjänstgörande professor vid KTH.

- Henrikssons forskning är rent nonsens utan värde som inte hör hemma i den akademiska världen, dundrade Hansson.

Det hävdades också att de som sysslar med pseudovetenskap gärna försöker skriva om historien för att få den att passa deras egna syften, en metod som i politiska syften använts av exempelvis nazismen. Varefter bilder på marscherande nazister visades.



Det är ganska naturligt att Göran Henriksson kände sig djupt kränkt av att - om än lösligt - sammankopplas med nazismen. På hans uppdrag skrev två medarbetare vid Uppsala universitets informationsavdelning ett brev till Nova-redaktionen, där de krävde att redaktionen skulle be om ursäkt och erkänna att Henriksson blivit illa behandlad.

Men inte nog med det. I brevet anklagade informatörerna också Nova-redaktionen för att ensidigt ha tagit parti för Henrikssons kritiker, samt att kritiken var oseriös, oberättigad och saknade grund. Vidare ifrågasatte de professor Sven Ove Hanssons titel och kompetens.

Detta väckte ont blod hos Nova-redaktionen, och så var bråket i full gång. Programmet är anmält för osaklighet, och ärendet ligger hos Granskningsnämnden som med tiden ska avgöra tvisten. Men det lär dröja. I slutet av denna vecka ska Sveriges Television ha kommit in med ett bemötande av Henrikssons kritik.

I en artikel i senaste numret av tidskriften Folkvett, går arkeologen Jonathan Lindström och astronomen Curt Roslund till hårt angrepp mot Henriksson, och menar att hans forskning är fullständigt nonsens utan något som helst värde. Tidskriften Folkvett ges ut av Föreningen för vetenskap och folkbildning, och tidskriftens redaktör är just den av Uppsala universitets informationsavdelning ifrågasatte Sven Ove Hansson.



- Efter kritik från fackfolk bytte vi för några år sedan ut texten till uppslagsordet "arkeoastronomi" i Nationalencyklopedien, säger Björn Stenholm, astronom och fackredaktör för NE. Den ursprungliga texten var skriven av Göran Henriksson, men i senare upplagor, i cd-versionen och i supplementet finns en ny text av Henrikssons kritiker Curt Roslund.

Lundaastronomen Peter Linde är skeptisk till arkeoastronomiska idéer.

- Vi bedriver ingen forskning eller undervisning i arkeoastronomi vid astronomiska institutionen i Lund. Men ämnet har många anhängare bland allmänheten. Här nere i Skåne har vi en amatörforskare vid namn Bob Lind som har de vildaste hypoteser om skeppssättningen Ales stenar vid Kåseberga på Österlen. Han håller ofta föredrag, och han har på egen bekostnad publicerat en bok med många vackra bilder där han lägger fram sina märkliga ovetenskapliga teser om skeppssättningen som ett avancerat astronomiskt ur.

- Problemet är att det inte går att bevisa att hans spekulationer är felaktiga, hur prilliga och orimliga de än är, säger Peter Linde. Samma sak är det med Henrikssons påståenden att hällristningarna föreställer celesta fenomen. Det går inte att bevisa att de INTE gör det.

 

Läs om

Läs mer: Kampen om Ales stenar

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer