Hårfager kalv kan ge skalliga hopp

2020-02-26 17:01  

En lurvig, blågrå tjurkalv som nyligen föddes på Björketorps gård i Ronneby har väckt forskares intresse. Hemligheten bakom den ovanligt långa och tjocka pälsen skulle kunna ge nya rön om hur man förebygger håravfall och skallighet.

När kalven föddes var den blålila, men nu har den blivit lite blekare, närmast blågrå, enligt ekobonden Per Brunberg på Björketorps gård i Ronneby. Men det är inte färgen utan kalvens päls som intresserar forskare, något som P4 Blekinge var först med att rapportera om.

– Den är 40 millimeter längre än en normal päls hos en kalv. Sedan är den väldigt tät också. Det är väldigt många hårsäckar hos den här kalven, säger Gabriella Lindgren, genforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, till TT.

Kartlägger gener

Hon deltar i ett forskningsprojekt som kartlägger vilka gener som styr och reglerar hårtillväxten hos Islandshästar och andra hästraser. Kunskapen om vilka genetiska faktorer som ligger bakom hårtillväxten är begränsad och syftet med studien är i förlängningen att bidra med nya kunskaper om vad som orsakar håravfall och skallighet.

– Det intressanta med just hästar är att det inte finns något som tyder på att hästens långa och växande man har någon biologisk funktion.

Läs mer: Studie: I stället för nya kroppsdelar fick vi stor hjärna

Det som är lite fräckt med manen är att den sitter på huvudet och att det är där den växer. Då kan man tänka sig att det är lite jämförbart med människans huvudhår.

Ska analysera dna från kalven

Den håriga kalven i Blekinge passar in i projektet och forskarna har fått blodprov och hårsäckar från djuret för att ta fram dna som de ska analysera.

– Det som är intressant för oss är att det är lång hårväxt på hela kroppen. Då kan vi kanske lära oss någonting i framtiden om vad det är för mutationer som styr när det är på hela kroppen eller när det bara är på en begränsad yta på kroppen, som manen eller människans huvudhår, säger Gabriella Lindgren.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer