Här är fysikens förgrundskvinnor

2011-03-08 10:49  
Anita Björkebo

Den internationella kvinnodagen firar i år sitt hundraårsjubileum. Under samma period har partikelfysiken och kärnfysiken tagit jättekliv framåt. Och det tack vare ett flertal geniala kvinnor:

Marie Curie är en av dem. Fört exakt hundra år sedan belönades hon med nobelpriset i kemi för sin upptäckt av radium och polonium. Det var hennes andra nobelpris efter priset i fysik åtta år tidigare.

Marietta Blau utvecklade en fotografisk metod att studera neutroner genom att registrera de elektriskt laddade protoner som sköts undan av de neutrala neutronerna. Hon var kvinna och judinna, vilket satte stopp för hennes karriär. Och hon fick aldrig det nobelpris som hon nominerats för ett antal gånger.

Lise Meitner fick också sota för att hon var kvinna och judinna. Trots detta fick hon i nåder lyssna på Max Plancks föreläsningar. Och hon tilldelades en professur i Wien. Men hon fick aldrig det nobelpris i fysik, som hon borde fått tillsammans med Otto Hahn, för upptäckten av fission.

Leona Marshall Libby utvecklade en rad tekniska hjälpmedel för att studera kärnfysik. Bland annat byggde hon de instrument som upptäckte kalla neutroner och den utrustning som används för att undersöka fördelningen  av olika isotoper. Till skillnad från Lise Meitner ställde hon upp i Manhattanprojkektet för att bygga den amerikanska atombomben.

Mildred Blewett var acceleratorfysiker i amerikanska Brookhaven. Efter kriget deltog hon i konstruktionen av Cerns stora protonsynkrotron.

Maria Goeppert Meyer gjorde en rad studier kring kemisk fysik och bidrog till utformningen av kvantmekaniken. Dessutom skrev hon ett flertal grundläggande läroböcker i ämnet.  Nobels fysikpris fick hon 1963.

Och så har det fortsatt genom åren. Kvinnorna har haft en stor roll för utvecklingen av partikelfysiken. I partikelfysikens Mecka, Cern i Genève, har många framstående kvinnor arbetat genom åren; dels som ledande forskare och dels också som enträget arbetande bildläsare.

Bildläsarna gick igenom den enorma mängd spår som de krockande partiklarna lämnat efter sig i bubbelkammare och på fotografiska plåtar. Under åren från början av sextiotalet till mitten på åttiotalet arbetade dussintals kvinnor dygnet runt med att leta intressanta kollisioner på plåtarna. Fynden lämnades senare över till manliga fysiker för vidare utvärdering.

En av bildläsarna var Madeleine Znoy, som innehade rekordet på att analysera 750 fotografier på en dag. En annan var svenskan Anita Björkebo, som blev så tänd på jobbet att hon pluggade vidare till partikelfysiker och vidareutvecklade analysmetoderna.

Anders Wallerius

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt