Gruvracet fortsätter

2012-09-12 06:56  

Det går bra för gruvindustin, både i Sverige och i världen. Regeringen satsar i nästa budget stort på malmbanan till Narvik och en ny väg från den nya gruvan i Pajala.

– Visserligen fortsätter inte metallpriserna att stiga som de gjort under det senaste decenniet (förutom en svacka under finanskrisen), men de förutspås hålla sig kvar på en hög nivå de närmaste åren. Järnmalmspriset har varit uppe i över 150 USD/ton, men har nu sjunkit till runt 100. Guldpriset fortsätter uppåt, medan koppar och nickel backar något.

Det säger Magnus Ericsson, chef för konsultfirman Raw Materials Group, när han talar för hugade investerare i Stockholm

Det höga järnmalmspriset har gjort att gamla nedlagda gruvor runt om i världen åter öppnats. Som Sydvarangers gruva i Björnevatn söder om Kirkenes i Norge och Dannemora gruva i Norduppland.

– Det är Kina som är det stora efterfrågeloket som gör att metallpriserna hålls uppe, fortsätter Magnus Ericsson. Men det är också Kina som är den största producenten. Det gör att Kina är en stor och lukrativ marknad för gruvutrustning.

Kinas höga efterfrågan på råvaror beräknas att hålla i sig fram till 2020. Därefter har landet kommit till det stadiet att byggnader, maskiner och anläggningar har blivit så gamla att de rivs och skrotas. En stor del av malmen kommer då att ersättas av skrot, och efterfrågan sjunker.

I dag använder de kinesiska stålverken bara 15–20 procent skrot, men när skrotningsfasen börjar går proportionerna mot det omvända. Då får man ställa om produktionen. 60 procent malm och 40 procent skrot är snitt i världen.

Järn, koppar och guld utgör 2/3 av värdet av alla producerade metaller. Det talas ofta om de sällsynta jordarts­metallerna, rare earth metals, men de utgör bara bråkdelar av procent av det totala produktionsvärdet.

Är allt då solsken för branschen?

– Ja och nej, säger Magnus Ericsson. På plussidan har vi det faktum att det alltid kommer att behövas metaller, de är svåra att ersätta.

– På minus­sidan kan vi notera att det blir allt svårare och dyrare att öppna nya gruvor. De ligger ofta oländigt till, exempelvis i Sibirien. De har fattigare malmer, kostnaderna stiger, men det gör faktiskt vinsterna också. Gruvindustri kräver mycket vatten och energi, vilket kan vara besvärligt att tillhandahålla. Slutligen kan det vara svårt att få tag i kompetent folk.

– Vi ska komma ihåg att Sverige är ett förhållandevis litet gruvland. Polackerna producerar fem gånger så mycket koppar som vi. Och finnarna ligger gruvpolitiskt fem år före oss.

I dag sker de största gruvinvesteringarna i Australien, Kanada, Chile, Brasilien och Ryssland.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer