Gps dagar räknade <br></br>Här kommer Galileo

2008-04-24 16:34  

Den andra förberedande satelliten i Galileoprojetet , Giove B, skjuts upp från Bajkonur natten till söndag. Uppskjutningen kan följas i direktsändning på webben.

Arbetet med att skapa ett europeiskt alternativ till det amerikanska GPS-systemet för positions- bestämning går så sakteliga framåt. Klockan 0.16 svensk tid på söndag den 27 april 2008 skjuts satelliten Giove B upp med en rysk Sojuz-raket från kosmodromen i Bajkonur, Kazakstan.

Detta är den andra provsatelliten i Galileoprojektet. Den första, Giove A, sändes upp i all hast redan december 2005. Brådskan berodde på att man ville ockupera de frekvenser som Galileosatelliterna i framtiden ska sända på. Om inte frekvenserna användes var det risk för att någon annan aktör skulle kunna förhandla sig till utrymmet av internationella telekommunikationsunionen ITU.

Giove A var därför inte försedd med apparatur av senaste snitt. Det är däremot Giove B. Den har en ny atomklocka, en så kallad passiv vätemaser, som ska ge tio gånger så hög stabilitet som rubidiumklockan i Giove A. Vätemasern ger indata till den signalgenerator som Saab Space byggt.

– Signalgeneratorn är av absolut senaste snitt, och byggd på rekordtid, säger Lars Nordfeldt på Saab Space. Saken var nämligen den att projektet fördröjdes ett halvår eftersom tre andra burkar i satelliten, dock inte från oss utan från andra leverantörer, behövde byggas om. Så vi passade på att utnyttja tiden till att uppgradera våra grejor till absolut senaste snitt.

Satelliten ska sända komplexa signaler innehållande tidsuppgifter, satellitidentifiikation etc på tre olika frekvenser.

När Gallileosystemet är färdigtkommer det att omfatta totalt 30 satelliter. De första fyra av dem planeras att skickas upp 2010. Först då kan systemet provas och utvärderas på allvar, eftersom det krävs kontakt med minst fyra satelliter samtidigt för att göra en positionsbestämning.

Under hösten 2008 kommer man att handla upp satelliterna. Saab Space hoppas att få leverera centraldatorer, signalgeneratorer, antenner, processorer för kryptering och liknande samt separationssystem. Men inget är säkert, och konkurrenter finns. 2013 ska förhoppningsvis alla satelliter vara i luften och hela systemet vara utbyggt.

Gallileo är ett gemensamt EU och Esa-projekt. Esa står för utveckling av tekniken, och EU ska stå för själva driften.

Se uppskjutningen på webben.

Mer om Gallileo-projektet finns påEsas ochArianespaces webbsidor. Där finns också länkar för att se uppskjutningen av Giove B i realtid på natten mot söndag.

Lite kulturell kuriosa:

Anledningen till att satelliterna fått namnet ”Giove” går tillbaka till självaste Galileo Gaiilei.

Giove är italienska för Jupiter, och det var när Galileo observerade Jupiter i sitt nybyggda teleskop år 1609 som han först upptäckte de fyra jupitermånarna Europa, Callisto, Io och Ganymedes.

Ganska snart insåg han att de fyra månarna gick i så regelbundna banor runt sin moderplanet att de kunde användas som en himmelsk klocka. De kunde faktiskt användas för att, med hjälp av tabellverk, bestämma fartygs longitud, något som fram till uppfinningen av kronometern i mitten av 1700-talet var ett stort problem för sjöfarten.

Därför är det naturligt att det nya europeiska positioneringssystemet lånar namn från just Jupiter och Galileo.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer