Gener avslöjar den moderna människans rötter

2017-09-29 07:30  
Den moderna människan äldre än vi tidigare trott? Foto: TT

Den moderna människan, Homo sapiens, började delas upp i de nutida folkgrupperna för cirka 300 000 år sedan – betydligt tidigare än vad man hittills trott.

Det framgår av en dna-studie som utförts av svenska och sydafrikanska forskare.

Studien, som publiceras i Science, bygger på analyser av dna från lämningar efter tre människor som levde i det som idag är Sydafrika för cirka 2 000 år sedan, under stenåldern, och fyra människor från järnåldern som rådde i södra Afrika för cirka 400 år sedan. Dessa jämfördes med dna från mycket gamla fynd och från nutida människor.

Forskarna fokuserade speciellt på en av stenåldersmänniskorna, en pojke vars dna var av hög kvalitet och vars arvsmassa helt saknade påverkan från människor i andra delar av världen.

Detta var betydelsefullt. Homo sapiens uppstod i Afrika och den äldsta gruppen, rent genetiskt, är sanfolket eller bushmännen. Pojken tillhörde helt klart denna grupp.

Forskarnas analys visar att Homo sapiens sannolikt började delas upp i de nutida folkgrupperna för 260 000-350 000 år sedan. Detta är långt tidigare än vad man tidigare antagit.

Den första splittringen var mellan det som skulle bli sanfolken och alla andra folk. Långt senare, för lite drygt 200|000 år sedan, avvek linjen som skulle ge upphov till pygméfolken i Centralafrika, och för cirka 150|000 år sedan ägde ytterligare en splittring rum, mellan folken i Västafrika å ena sidan, och folken i Östafrika å andra sidan.

– Det är från den östafrikanska grenen som alla icke-afrikaner härstammar. De avvek för knappt 100 000 år sedan, säger Mattias Jakobsson, evolutionsbiolog vid Uppsala universitet och ledare för studien.

– Men det viktigaste är att vi kan skatta den tidigaste förgreningen inom Homo sapiens.

Han påpekar att det finns fossilfynd som stärker de nya resultaten. I Marocko har man nyligen hittat lämningar efter människor som klassificerats som mycket tidiga Homo sapiens. Lämningarna är 315 000 år gamla. I Sydafrika har man en skalle från en tidig Homo sapiens med en ålder på 260 000 år.

Jakobsson och hans kollegor vill nu gå längre bakåt i tiden. Vår linje avvek från neandertallinjen för cirka 600 000 år sedan. Frågan är vad som hände med vår linje under intervallet från 600 000 till 300 000 år sedan.

– Det är ett jättestort frågetecken, säger Jakobsson.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer