Forskning för framtiden

2011-04-05 23:00  

Den 31 mars var det traditionsenligt presskonferens på Vetenskapsakademin, där årets Göran Gustafssonpristagare presenterade sina forskningsprojekt. I år var det 20e gången som fem svenska forskare fick dela på sammanlagt 23 miljoner kronor.

Årets pristagare belönas för forskning kring matematiken bakom Big Bang, organiska solceller, datorsimulerade katalysprocesser, genteknik mot cancer samt hur man kan förbättra människans arbetsminne.

Matematikpriset går till Hans Ringström, docent i matematik vid Kungliga Tekniska högskolan, ”för hans fundamentala och internationellt mycket uppmärksammade bidrag till studiet av dynamiken inom kosmologiska modeller, speciellt vad gäller den kosmiska censurförmodan.”

En grundförutsättning i kosmologernas uppfattning av universum har sedan Albert Einsteins dagar varit ”den kosmologiska principen” – att universum är homogent och isotropt. Detta innebär att man förutsätter att universum ser ungefär likadant ut överallt, och att samma naturlagar har gällt överallt sedan världsalltet skapades.

Men är det verkligen så? Studier av den kosmiska bakgrundsstrålningen visar att det kan finnas små avvikelser, att universum bara är nästan iso­tropt. Vad skulle det i så fall innebära för de kosmologiska modellerna? Är de fortfarande stabila?

Hans Ringström räknar på det hela, och ser vad som händer med modellerna om grundförutsättningarna ändras en smula hit och dit.

Tillsammans med forskningsanslaget får du också 100 000 kronor i fickpengar. Vad ska du göra med dem? Köpa en sportbil kanske?

– Nej. Men gärna ett piano.

Aha du spelar? Jazz eller klassiskt?

– Klassiskt.

Har du spelat sedan barnsben?

– Nej, faktiskt inte. Jag började när jag var 22 år och gick på KTH. Jag spelade två timmar om dagen. Musik är fantastiskt!

Fysikpriset går till Ellen Moons, docent i materialfysik vid Karlstads universitet, ”för hennes avgörande forskningsinsatser om grundläggande egenskaper för organiska och hybridbaserade solceller.”

Här handlar det om solceller gjorda av polymerer. Finessen är att de kan göras mjuka som tyg, och integreras med textilprodukter som jackor eller tält. I framtiden kan vi alltså tänka oss att campare kan ha sitt eget elverk med sin på fjällturen för att ladda mobiltelefonen eller datorn.

– Vi har kommit en bit på väg, säger Ellen Moons. För två år sedan låg verkningsgraden för en polymer solcell runt 5 procent. I dag är den 8,5 procent, och vi siktar på 10. Det är visserligen en bit kvar till de effektivaste kiselcellerna. De har verkningsgrader upp mot 25 procent, men då är de också mycket dyra. Det går också åt mycket mindre energi att tillverka polymerceller.

Kemipriset går till Fahmi Himo, professor i kvantkemi vid Stockholms universitet,”för hans utveckling och tillämpning av kvantmekaniska tekniker för klargörande av enzymatisk och homogen katalys av kemiska reaktioner.”

Redan 1998 gick Nobelpriset i kemi till genombrott inom kvantkemin, studiet av reaktionsmekanismerna på kvantnivå. Kunskap om kvantkemin ger möjlighet att skräddarsy molekylers strukturer, energier och egenskaper i datorn, något som kommit att kallas ”klickkemi”.

– Tekniken har en stor potential. Det handlar om processer inom kemi, biologi, medicin och industrin – inte minst inom materialforskning. ­Exempelvis har man på det sättet skapat världens starkaste lim och nya enzymer och katalysatorer.

– Många starka enzymer är metall-­organiska molekyler. Till exempel nitrilhydratas och acetylenhydratas, enzymer innehållande wolfram.

Priset i molekylärbiologi går till Jussi Taipale, professor i medicinsk systembiologi vid Karolinska Institutet, ”för hans upptäckter av intracellulära signaleringsmekanismer i utvecklingsbiologiska förlopp och i uppkomsten av cancer.”

– Det finns ungefär tre miljarder baspar i människans dna, säger Jussi Taipale. Av dem skiljer sig cirka 10 miljoner mellan två individer. Genomet är som en bok där generna utgör ord. Problemet är emellertid att vi ännu inte lärt oss läsa.

– Varför är vissa gener i en cell ”på” och andra inte? Vad är det som reglerar tillväxt och celldifferentiering? Och varför uppståribland cancer­tumörer? Vi vet fortfarande inte.

– Ta till exempel genvarianten rs6983267. Mer än halva befolkningen har den, och de har 20 procent högre risk än andra att drabbas av vissa cancertyper. Men detta är bara en gen av många som ger högre cancerrisk. Problemet är att ibland adderas cancerrisken, ibland försvinner den när ”felen” adderas.

Medicinpriset går till Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, ”för hans uppmärksammade forskning kring neuronal plasticitet, som visar att träning kan påverka arbetsminnets kapacitet.”

Tänk er att ni går ut i köket för att hämta en sked. Tänk er sedan att när ni väl kommer dit har ni totalt glömt bort vad det var ni skulle göra. Då fungerar inte ert arbetsminne.

– Det finns en rad olika sjukdomar och tillstånd där arbetsminnet blir nedsatt, säger Torkel Klingberg. Exempelvis adhd, hjärnskakning och stroke. Men det finns faktiskt metoder med vilka man kan träna upp arbetsminnet.

– Hjärnan växer till och når sin mognad vid 23–30 års ålder.

Jaha. Håller den sig kvar på topp sedan?

– Nej, tyvärr. Därefter minskar kapaciteten med ungefär 10 procent per decennium. Detta uppvägs dock normalt av den stora kunskapsmassa och rutin man förhoppningsvis skaffat sig genom åren.

En sån tur!

Torkel Klingberg har för övrigt också skrivit den splitter nya ­boken ”Den lärande hjärnan”.

Göran Gustafssonprisen

Göran Gustafssonprisen utdelas årligen sedan 1991 inom områdena matematik, fysik, kemi, molekylärbiologi och medicin av Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning. Stiftelsen förvaltar ett kapital om cirka en miljard kronor. Huvudsekreterare för Göran Gustafssons stiftelse är Göran Grimvall, Ny Tekniks egen problematiske professor som varje vecka ger läsarna ett klurigt miniproblem längst bak i tidningen.

Prisen kan inte sökas, utan prisnomineringar kommer från landets universitet och högskolor och bereds av Kungliga Vetenskapsakademien. Prisen delas sedan ut varje år på Göran Gustafssons högtidsdag, den 31 mars.

Läs mer på:www.gustafssonsstiftelse.se

 

Skogsarbetaren som blev fastighetsmiljardär och stordonator

Göran Gustafsson föddes 1919 i en liten by utanför Gällivare. Efter folkskolan började han som skogsarbetare, där han snart gick under namnet Sko-Göran. Detta för att han försåg sina arbetskamrater med arbetsskor.

Så bra gick affärerna att han öppnade sin egen skoaffär. Det gick också lysande, så han öppnade en till. Snart hade han inte bara en rad butiker, utan ägde också fastigheterna där hans skoaffärer huserade.

Därefter började han köpa in och bygga hela köpcentrum i Stockholm och Uppsala, och med tiden blev han en av Sveriges största fastighetsägare. Han ägde också Bukowskis.

1989, året före fastighetskrisen och när priserna låg på topp, sålde han sitt fastighetsimperium och bildade Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning.

Sedan 1992 delas årligen fem priser ut till yngre forskare, som vardera får 4,5 miljoner kronor att användas till egen forskning i Sverige under tre år. Till detta kommer 100 000 kronor i fickpengar.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt