EU-kommissionen varnar för brist på stategiska metaller

2011-11-15 23:00  

Bristen på en rad sällsynta metaller hindrar utvecklingen av solceller och vindkraft, säger EU-kommissionens forskningsinstitut JRC i en rapport.

– Europeisk industri behöver ha en säker tillgång till nödvändiga råvaror för att fortsätta att vara konkurrenskraftig, innovativ och skapa arbetstillfällen för medborgarna, skriver EUkommissionens vice ordförande Antonio Tajani.

I studien ”Critical Metals in Strategic Energy Technologies” från JRC räknas fem metaller upp: neodym, dysprosium, indium, tellur och gallium. Europa är helt beroende av import av dessa metaller, för vilka efterfrågan stadigt ökar på världs­marknaden. Problemet är att produktionen är koncentrerad till ett fåtal länder, som  dessutom ofta är politiskt instabila. Solcellsteknik kräver tellur och indium. Vindkraft kräver neodym och dysprosium till permanentmagneter i generatorerna. Dessa metaller kommer helt från Kina.

– Problemet har egentligen inget med Kina att göra, säger råvaruexperten Magnus Ericsson på Raw Materials Group i Solna. Det beror snarare på västvärldens dåliga framförhållning. På grund av dålig lönsamhet stängdes för 10–15 år sedan en rad amerikanska och australiensiska gruvor där man utvunnit sällsynta jordartsmetaller. Priserna var helt enkelt för låga på den tiden.

– Kineserna är de enda som hållit ut, men inte heller de har någon lust att serva hela världsmarknaden. Att utvinna och rena de här metallerna är kemiskt problematiskt och påfrestande för miljön.

Som möjliga strategier för att minska råvarubristen föreslår kommissionen att finna substitut för metallerna, återvinna metallerna ur elektronikskrot, utvinna metallerna ur varprester från nedlagda gruvor samt i sista hand att öppna nya gruvor i Europa.

Sällsynta jordartsmetaller inte så sällsynta

De sällsynta jordartsmetallerna (på engelska Rare Earth Metals, REM), eller lantaniderna, utgör en inskjuten grupp om 15 likartade grundämnen i periodiska systemet:

57 Lantan La

58 Cerium Ce

59 Praseodym Pr

60 Neodym Nd

61 Prometium Pm

62 Samarium Sm

63 Europium Eu

64 Gadolinium Gd

65 Terbium Tb

66 Dysprosium Dy

67 Holmium Ho

68 Erbium Er

69 Tulium Tm

70 Ytterbium Yb

71 Lutetium Lu

En hel rad av dem upptäcktes på 1800-talet av svenska kemister och mineraloger i mineral från Bastnäs i Värmland och pegmatitbrottet i Ytterby utanför Vaxholm. Cerium upptäcktes av Jacob Berzelius i mineralet Bastnäsit redan 1803. Johan Gadolin upptäckte vad han kallade yttrium i ett mineral från Ytterby. Hans yttrium visade sig emellertid även innehålla en blandning av andra likartade metaller, och Ytterby fick med tiden ge namn även till grundämnena ytterbium, erbium och terbium.

Namnet ”sällsynta” jordartsmetaller är ofta missvisande. Exempelvis finns i jordskorpan i snitt 68 g cerium per ton, vilket gör denna metall lika vanlig som koppar och zink. Tyvärr finns inga rika malmer, och metallerna är ofta blandade med varandra. Eftersom de är tämligen lika i sina kemiska egenskaper är det besvärligt att skilja dem från varandra.

Många av de sällsynta jordartsmetallerna har på senare tid blivit vitala i modern elektronikindustri.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt