Energi för framtiden

2009-11-17 23:00  

Det går att på 20–30 år skapa ett nytt globalt energiförsöjningssystem helt utan koldioxidutsläpp, hävdar två amerikanska forskare. Sol-, vind- och vattenkraft kan med dagens teknik ersätta all världens olja, kol- och kärnkraft utan att det blir dyrare än i dag. Om den politiska viljan finns.

Tidskriften Scientific American sticker ut hakan ordentligt i sitt novembernummer 2009, och låter två forskare presentera ett radikalt förslag inför det kommande klimatmötet i Köpenhamn. Det går, säger forskarna, att ersätta hela jordens energiförsörjning med klimatneutral sol-, vind- och vattenkraft.

Om den politiska viljan finns skulle vi kunna skapa ett globalt koldioxidfritt och hållbart energisystem på bara 20–30 år. Och nej, hävdar de, det är ingen dröm uppe i det blå. Det går att genomföra med dagens teknik och dagens ekonomiska resurser.

De två forskarna heter Mark Z Jacobson, professor i miljöteknik vid Stanforduniversitetet, och Mark A Delucchi, forskare i transportteknik vid University of California i Davis.

Hur har de nu tänkt sig att få ekvationen att gå ihop?

Jo,svarar de. Om vi lägger ihop all jordens energianvändning – till uppvärmning, transporter, belysning, industri och allt annat – kommer vi i dag totalt upp till effektbehovet 12,5 terawatt. Det innefattar alla typer av energi – kärnkraft, biobränslen, fossila bränslen, vattenkraft med mera. Om tjugo år, 2030, beräknas befolkningen och levnadsstandarden ha ökat, så att vi kommer att behöva upp till 16,9 terawatt.

På jordenfinns emellertid möjlighet att ta ut mångdubbelt mer energi än så i form av sol-, vind- och vattenkraft. Vi kan få ett energisystem som varken tär på jordens resurser eller släpper ut oönskade växthusgaser.

Men inte nog med det, säger de, Om all energin kommer i form av elektrisk ström kommer det bara att behövas 11,5 terawatt. Detta för att elektriciteten är en högvärdigare energiform än exempelvis kol, olja och kärnkraft. Bara runt 20 procent av energin i bensin eller diesel går till framdriften av fordon. Resten blir till (huvudsakligen onyttig) värme som måste kylas bort. Elektriska motorer har där­emot en verkningsgrad på 85–90 procent.

Vad är det då som krävs?

En hel del investeringar. Jacobson och Delucchi har räknat på ett scenario där vattenkraften skulle stå för 9 procent, vindkraften för 51 procent och solkraft för 40 procent av energin.

Vattenkraften är till 70 procent redan utbyggd i världens älvar, men det finns fortfarande en del att hämta. Men andra förnyelsebara energitillgångar utnyttjas till mindre än en procent.

Håll i er nu.

 

Jacobson och Delucchi vill bygga 490 000 tidvattenturbiner om runt 1 MW var. 5 350 geotermiska kraftverk om 100 MW och 100 nya vattenkraftverk om 1 000 MW.

Dessutom vill de ha 3 800 000 vindkraftverk om 5 MW och 720 000 vågkraftverk 0m 0,75 MW.

Vad gäller solkraften tänker de sig först att alla hustak förses med fotoelektriska solpaneler. Det blir 1 700 000 000 (över en och en halv miljard) solpaneler om 30 kW vardera. Därtill kommer 49 000 solkraftverk (där solfångare värmer vatten och ånga driver turbiner) om 300 MW. Slutligen 40 000 större anläggningar med solpaneler om 300 MW.

Tillsamman ger detta 11,5 terawatt i form av elektricitet. Det hela skulle under en 20-årsperiod kosta 100 000 miljarder dollar, vilket även räcker för att elektrolytiskt tillverka vätgas som drivmedel för hela jordens transportsektor. Alla fordon tänks i framtiden drivna av el från bränsleceller. (Se artikeln”EU satsar 275 miljoner euro på vätgasteknik”från 2005.)

Men går det att bygga så mycket?

Ja, säger Jacobson och Delucchi. Kapacitet finns. Glöm inte att i dag produceras 73 miljoner bilar och lätta lastbilar varje år. Under andra världskriget ställdes bilindustrin i USA om för att bygga stridsflygplan och tanks. Det går, om viljan finns.

Det låter lite för bra för att vara sant. Finns det inga problem?

Bara att det kan bli brist på en del strategiska råvaror, som litium till batterier och platina till katalysatorer. Inte värre än att både oljan och uranet kommer att ha sinat år 2050, om vi fortsätter som i dag.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt