Djupfrysta frön på Svalbard

2013-11-13 06:48  

I iskalla kammare djupt inne i berget utanför Longyarbyen på Svalbard ligger Global Seed Vault, en global genbank som ska rädda mänskligheten om det värsta skulle inträffa.

Den lågt stående höstsolen får Sval­bards snöklädda fjäll att likna lätt vidbrända maränger. Ovanför Long­yearbyens flygplats på skuggsidan av Adventfjorden, på 130 meters höjd över havet, sticker en grå betongkonstruktion ut ur berget. En skylt berättar att bakom de bastanta ståldörrarna ligger Global Seed Vault – ett bergrum som ska bevara frön av mänsklighetens alla grödor till eftervärlden även om en världsomspännande katastrof skulle inträffa.

Så högt upp på sluttningen ligger valvet att även om landisarna på både Grönland och Antarktis skulle smälta och få havet att stiga kommer valvet att klara sig undan vattnet.

En lastbil lastad med blå, gröna och svarta plastbackar anländer? från flygplatsen. En ny sändning fröer har kommit och ska nu sorteras in i frövalvets kammare. Tre lastpallar rullas nedför en sluttande korridor till frysrummen 120 meter in i berget. Det är som en arktisk variant av gången in till gravkammaren i Cheopspyramiden.

Det är bitande kallt. Bergets inre håller året runt mellan -4 och -6 °C, vilket sägs räcka för att hålla fröerna intakta, men för säkerhets skull är det frysboxkallt i själva lagerrummen, -18 °C. På rader av aluminiumhyllor står omsorgsfullt märkta lådor med fröer från hela världen.

– Här finns just nu 783 336 fröprover, men målet är att vi ska ha 1,5 – 2 miljoner, säger Roland von Bothmer, chef för den samnordiska institutionen Nordgen och ansvarig för frövalvet.

– Det var för ungefär 10 000 år sedan som de första gräsen domesticerades till sädesslag, berättar ­Roland von Bothmer. Det var majs, sorghum, korn, vete och ris. Sedan kom andra grödor som linser, bönor och lin. Och grönsaker. I gamla faraonska gravar har arkeologerna hittat vitlökar som är genetiskt identiska med dagens.

Med hjälp av korsning och urval har grödornas avkastning ökats mångdubbelt. Men det gäller för växtförädlarna att ha så många genvarianter som möjligt till sitt förfogande. Exempelvis har varje region sina egna specifika vetesorter. Det behövs. I dag står 30 arter för 60 procent av mänsklighetens kalori­intag. Störst är vete, majs och ris.

Växtförädling är ett nödvändigt och ständigt pågående arbete. Grödor måste hela tiden modifieras, annars minskar skördarna när skadedjur, rostsvampar och virussjukdomar anpassar sig och får fäste på odlingarna. För att säkra mänsklighetens framtida livsmedelsförsörjning gäller det att se till att biodiversiteten bevaras och gamla sorter inte försvinner.

Frövalvet ska ses som en försäkring mot detta, ett bankvalv där olika nationers genbanker kan förvara kopior av sina nationella genbanker. Skulle en naturkatastrof inträffa – översvämning, jordskred, krig eller något så simpelt som strömavbrott eller pengabrist – finns genmaterialet kvar.

Katastrofer som hotar biodiversiteten har redan inträffat. I Afghanistan, Somalia och Syrien har genbanker förstörts i inbördeskrigen. Och i Haiti av jordbävningen i januari 2010.

Det finns runt 1 400 genbanker i världen. 60 procent av allt spannmål som odlas består av vete, majs och ris, men det finns också många lokala grödor, som tef i Etiopien, och de är kanske de viktigaste att bevara.

Frövalvet fungerar ungefär som boxarna i ett bankvalv där kunder kan lägga kopior av viktiga dokument så att de finns kvar även om originalen skulle brinna upp eller försvinna. Allt genmaterial i frövalvet ägs av något lands genbank, och det är bara ägarna som har rätt att hämta ut material.

Det första frövalvet anlades redan 1984 i den övergivna kolgruvan Gruve 3 väster om Longyearbyen, men platsen visade sig snart alltför osäker för sitt ändamål. I dag används gruvan bara för ett hundraårsexperiment – klarar sig fröer i hundra år vid -4 °C?

Dagens frövalv invigdes 2008. Anläggningen är byggd och bekostad av norska staten, men driften sköts av Nordgen med anslag från Nordiska ministerrådet och GCDT – Global Crop Diversity Trust.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer