Deras nya rymdtrål ska rensa rymden från skrot

2022-07-08 12:05  
Problemet med rymdskrot är ständigt växande. Det här är en illustration baserad på densitetsdata – men skräpet på bilden är kraftigt förstorat. Foto: Science Photo Library

Mängden skrot som människan lämnar i rymden ökar för varje år – och det är ett allt större problem. Men en kinesisk forskargrupp har nu testat en ny trål för att städa upp skräpet.

Varje år skjuter vi upp allt fler satelliter och enligt den senaste uppdateringen i databasen UCS Satellite Database (1/1 2022) cirkulerar det 4 852 aktiva satelliter varav fyra kan sägas segla under svensk flagg.

Utöver dessa finns det nästan fem tusen som inte är i bruk och av dessa är merparten numera att räkna som skrot.

Satelliterna är inte heller det enda skräpet. Enligt ESA:s beräkningar från 2019 finns det över 34 000 bitar rymdskrot med en diameter större än 10 centimeter som ligger i omloppsbana runt jorden. Därtill 900 000 tusen bitar i dimensionen 1-10 cm och uppåt 128 miljoner som är mindre än det.

Läs mer: Fuglesang tror på segel för utforskning av rymden

Nu har vi kommit ett steg närmare att lösa problemet med rymdskrot. Detta då Shanghai Academy of Spaceflight Technology gick ut med att de framgångsrikt testat ett trålsegel för att fånga in en raket – något man menar är världsunikt, skriver rapporterar Interesting Engineering.

Själva fångstseglet är på 25 kvadratmeter fullt utvecklat och trots att det inte ens är en millimeter tjockt kunde det fånga in det 300 kg tunga slutsteget av raketen. Därefter kunde man accelerera skräpet ut i atmosfären där det brann upp.

Tekniken i sig visat sig fungera sedan tidigare och den stora fördelen är att dukarna man använder är lätta samt att de går att vika ihop – vilket sparar utrymme vid uppskjutning.

Andra vapen som testas i skrotjakten är dels harpun, dels spindelnätsliknande fångstnät.

Felix Björklund

Mer om: Rymden

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer