Därför pekar spetsen upp på vingen

2013-06-19 14:00  
Så här ser en SAS winglet ut.

TEKNIKFRÅGAN. Här förklarar läsarna finessen med winglets på flygplan. I Ny Tekniks spalt Teknikfrågan är det ni läsare som frågar och svarar på intrikata frågor.

Fråga: De uppåtstående vingspetsarna på flygplansvingar bidrar inte med lyftkraft, men ökar planets vikt och skapar extra luftmotstånd. Så varför förses allt fler flygplan med så kallade winglets?

Per Nilsson, Norrköping

Svar: Längst ut vid spetsen skapas en virvel, och att sätta luft i rörelse kräver energi och således bränsle. En winglet minskar denna virvel och därmed det inducerade motståndet. Den lilla extravikten är bara en bråkdel av passagerarplanets totalvikt så det har ingen direkt påverkan. Nyttan är desto större då draget kan minska med så mycket som 3–5 procent, vilket sparar bränsle och pengar.

Winglets kan ha många olika utformningar. De behöver inte vara mjukt uppböjda som så kallade blended winglets, utan kan även vara helt raka, så kallade raked wingtips, som ofta smalnar av bakåt. Boeings Dreamliner har de sistnämnda.

nn

Svar: I en tvådimensionell strömning där en vingprofil bildar en vinkel mot luftströmmen alstras lyftkraft och motstånd. Motståndet kan vid underljudshastighet delas in i två typer, friktionsmotstånd och det motstånd som hänger ihop med själva alstrandet av lyftkraft.

I verklighetens tredimensionella värld har en vinge även en vingspets där ett inducerat motstånd bildas. En luftvirvel genereras av tryck­skillnaden mellan under- och översida. Den virveln reduceras något av en winglet och därmed reduceras det inducerade motståndet.

Lars Hansén, Norrtälje

Svar: Numera är det ”sharklets” som gäller. En winglet sitter i vinkel mot vingen, medan en sharklet är en mjuk övergång i en hajfena. Enligt Airbus skall detta bidra till ökad lyftkraft.

Peter

Svar: Ytterligare en anledning att ha winglets på stora flygplan är att förkorta vingen. Det börjar bli trångt mellan gaterna på flygplatserna.

Johan

Har du själv någon intrikat fråga du funderar på? Maila till teknifragan@nyteknik.se

Det är ni, kära läsare, som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter.

Charlotta von Schultz

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer