Då delade jorden och månen sina magnetfält

2020-10-21 11:47  
"Månen tycks ha utgjort en påtaglig skyddsbarriär mot solvinden för jorden”, menar Nasas forskningschef Jim Green. Foto: Nasa

Enligt Nasa hjälpte månen vår jord att behålla en atmosfär genom att dela med sig av sitt magnetfält. Och intressanta saker kan ha förts över från oss till månen.

Avståndet till vår granne blir 3,8 cm längre varje år. Det kan låta obetydligt, men när månen formades för 4,5 miljarder år sedan så låg den mycket närmare vår planet, bara strax över 128 000 km bort – att jämföra med dagens drygt 384 000 km.

Då var jorden yngre än 100 miljoner år och en mycket ogästvänlig plats, med en yta som var het, giftig och bombarderad av solvindens laddade partiklar. De senare hotade vår atmosfär, men vårt småsyskon kom till undsättning.

Månen stabiliserade dels jordens rotation runt sin axel, även om hastigheten då var så hög att en dag bara varade i fem timmar. Lika viktigt var att den unga månen hade en het, roterande kärna och därmed ett magnetfält, som den delade med sig av. Det skriver Nasa.

Läs mer: Svart hål slukade stjärna – ”som spagetti”

"Månen tycks ha utgjort en påtaglig skyddsbarriär mot solvinden för jorden, vilket var avgörande för jordens förmåga att behålla sin atmosfär under den här tiden. Vi ser fram emot att få följa upp de här upptäckterna när Nasa skickar astronauter till månen med Artemisprogrammet", säger Nasas forskningschef Jim Green, som är huvudförfattare till den nya studien som har publicerats i Science Advances.

Med tanke på månens storlek tror forskarna att magnetfältet började avta för 3,2 miljarder år sedan och försvann helt för 1,5 miljarder år sedan – men enligt studien kan skyddet ändå ha bidragit till att liv så småningom utvecklades på vår planet. Deras modeller visar att de två magnetosfärerna var sammankopplade vid polerna, och man tror att delningen av magnetfält kan ha hållit i sig mellan 4,1 till 3,5 miljarder år.

Prover från Apollo-astronauterna

Men det har sannolikt också skett ett utbyte av atmosfär från jorden till månen. Solens uv-strålning tros ha plockat elektroner från neutrala partiklar i jordens övre atmosfär, vilket har gjort dem laddade. Därmed har de kunnat färdas längs magnetfältets kraftlinjer, vilket eventuellt har bidragit till att månen har uppehållit en tunn atmosfär.

Teorierna grundas i studier av de prover som Apollo-astronauterna tog med sig från månytan. De har legat förseglade sedan 60- och 70-talet och det var först nyligen som de analyserades med modern teknik. Upptäckten av kväve i stenproverna ger stöd till tanken på att jordens atmosfär, som är kväverik, har bidragit till en atmosfär på månen, som i sin tur har gett avtryck i ytskiktet.

Läs mer: Kvarlämnat bränsle bakom explosioner som orsakar mer rymdskrot

Artemisprogrammets astronauter kommer att landa på sydpolen där magnetfältets koppling till jorden var som starkast. Förhoppningen är att man ska kunna hitta kemiska signaturer som kan berätta om jordens urtida atmosfär. Att området har legat i konstant skugga under miljarder år ökar chansen för att flyktiga ämnen finns kvar. Exempelvis kan kväve och syre som har färdats från jorden ligga fångat i månstenarna.

John Edgren

Mer om: Jorden Månen

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer