Brinnande is från havets botten

Metanhydrat, eldfängd is som kan få växthuseffekten att skena så att hela jorden förvandlas till en bastu. Det ser ut som is, ja det är faktiskt is. Men det brinner som en metatablett. Ämnet kallas metanhydrat, och är ett komplex av en metanmolekyl och åtta vattenmolekyler. Metanhydrat är stabilt i form av is, under högt tryck och låga temperaturer, men avger metanet när det smälter. Metanhydrat finns under stora delar av kontinentalsocklarna (se karta) . Framför allt i de arktiska regionerna finns lager av frusen metanhydrat på två- tre meters djup under havsbottnen. - Uppåt 15 procent av allt biologiskt kol på jorden uppskattas vara bundet i form metanhydrat. Det är betydligt mindre än vad man trodde för några år sedan,då metanhydratet sågs som den kommande nästintill outtömnmliga energikällan. Tyvärr går det nog inte att utvinna mer än en bråkdel av fyndigheterna, då i de arktiska områdena. Det är mycket svårt att få upp hydratet till ytan utan att metanet avgår. Det säger professor Bo Jørgensen vid Max Planck-institutet i Bremen. Han driver i dag ett EU-projekt för att undersöka hur växthusgasen metan påverkar klimatförändringar. - Forskningen visar att snabba förändringar i jordens medeltemperatur vid istidernas slut har föregåtts av kraftiga höjningar av metanhalten, säger han till Ny Teknik. Bo Jørgensen, dansk metanhydratforskare i Bremen leder EU-projektet Hermes. Foto Kaianders Sempler Metan bildas när anaeroba mikroorganismer, arkéer, bryter ner döda växtdelar, och kallas ofta sumpgas. Större delen av det metan som tillförs atmosfären i dag kommer från risfälten i Sydostasien, från sumpiga träskmarker samt från boskapens matsmältning. Men hur har då det frusna metanhydratet på havsbottnen uppstått? - Från det ständiga regn av dött biologiskt material - alger, plankton med mera - som faller ner till botten. Det biologiska materialet nere i sedimenten bryts ner av arkéer och bildar metan. Är trycket tillräckligt stort och temperaturen låg bildas metanhydrat, den brinnande isen. Det är framförallt under istiderna som stora mängder metanhydrat bildats. Men även om temperaturen är högre, som i Medelhavet eller Svarta havet, blir en stor del av metanet kvar under havsbottnen. Det finns en barriär som hindrar metanet att avgå. Ovanför metanhydratlagret finns ett skikt där bakterier med sulfatjoners hjälp bryter ner metanet till svårlösligt karbonat, kalksten. Fällningen och bakterierna bildar ett lock som håller metanet kvar. En koka fruset metanhydrat. - Men det finns ett hot, säger professor Jørgensen. En uppvärmning av haven kan orsaka skred på kontinentalbranterna. Då blottläggs metanhydratlagret och metanet avgår. I slutet av senaste istiden, för 8.000 år sedan, skedde ett stort ras utanför Storegga vid norska kusten. 3.400 km3 material gav sig iväg nedför branten, vilket gav upphov till en femton meter hög tsunami. Detta vet man, eftersom flodvågen drog in över Skottland, och spolade upp havsorganismer i sjöarna långt uppe i skotska höglandet. Skredet blottade metanhydratlagret, metanet bubblade upp och avgick till atmosfären. Jordens medeltemperatur steg kraftigt under en tioårsperiod. Der Schwarm av Frank Schätzing, Kiepenheuer und Witsch 2005, 1000 sidor. Pris 25 euro . Hur var det då med Bermudatriangeln? Jo, om plötsligt stora mängder gas bubblar upp från havsbottnen minskar vattnets täthet. Båtar förlorar sin bärighet i det skummande vattnet, och sjunker som stenar. De finns de som hävdar att det är vad som hänt när stora skepp spårlöst försvunnit. Har man någonsin observerat ett sådant gasutsläpp? - Nej, svarar professor Jørgensen, men myten är seglivad. Frank Schätzing, succéförfattare. Foto Hajo NeubertMetanhydratet har för övrigt gett stoff till en splitter ny tysk thriller med titeln "Der Schwarm". Huvudpersonerna är ett gäng havsforskare, och författaren har roat sig med att hämta sina romanfigurer från verkligheten - ibland har forskarna till och med fått behålla sina rätta namn. Boken har sålt i enorma upplagor, och kommer inom kort både i engelsk översättning och som film.