Breven om kriget

1932 diskuterade pacifisterna Albert Einstein och Sigmund Freud krigets orsaker. Vad är det som gör att människorna tenderar att välja våld för att lösa sina motsättningar? Deras brevväxling publicerades 1933 i en liten pamflett med titeln ”Warum Krieg?” Nu har breven återutgivits.

Publicerad Uppdaterad
Jag är pacifist, skriver Einstein. Men inte nog med det. Jag är dessutom militant pacifist. Jag är beredd att slåss för freden. Albert Einstein... I Einsteins brev till Freud diskuterar han Nationernas Förbund, föregångaren till FN, och svårigheten att skapa en kraftfull internationell skiljedomstoll med befogenheter att döma i tvister mellan stater. Det krävs ju också att denna domstol har maktmedel att effektuera sina domslut. Och det är inte lätt att få en stark nationalstat att göra avkall på den egna suveräniteten och acceptera en högre rätt än sin egen. Nationernas Förbund fick aldrig detta bemyndigande, och förmådde inte stoppa Japans, Italiens och Tysklands aggressionspolitik som ledde till andra världskriget. Hur kan vi då hejda krigen? frågar Einstein? Finns det en drift hos människan som ger upphov till hat och ödeläggelse, och hur kan den i så fall tyglas? ...och hans brevvän Sigmund Freud. Ja, svarar Freud. Det verkar tyvärr så som om människan har två fundamentala drifter; den skapande driften, som man kan kalla kärleksdriften eller "eros" och en destruktiv drift, en dödsdrift. Men kanske är det så, säger Freud, att båda dessa två sidor krävs för människans överlevnad. Den destruktiva sidan hos människan vänder sig dock inte alltid utåt, utan lika ofta inåt. Den kan då ge upphov till djupa depressioner, men inte bara det. Kanske, säger Freud, är det så att det är den destruktiva sidan som gör att människan har ett samvete. Kanske krävs en kombination av kärleks- och dödsdrift för att göra människan förmögen till empati. Nej, det är ingen ide att försöka avskaffa den mänskliga aggressiviteten. Men vad vi kan göra något åt är det faktum att mänskligheten i dag är uppdelad i ett fåtal som leder och massorna som följer. Om människorna uppfostrades till ett fritt och kritiskt tänkande skulle auktoriteternas makt beskäras och risken för nationell och/eller religiös masshysteri minska. Men det är varken makthavarna, kyrkan eller skolan intresserade av, säger Freud. Det var 1932. I dag ser det faktiskt lite bättre ut. PS: Originaltexten till Einsteins och Freuds brev (på tyska) finns på netzwerk-regenbogen.de/einstfre021224.html En engelsk översättning fannns tidigare på www.cis.vt.edu/ modernworld/d/einstein.html Annars finns den också här

Prova Ny Teknik – 149 kr
för tre månader


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här