Boken som ständigt försvann

2006-09-19 23:00  

Först trodde man den gått upp i rök för alltid när biblioteket Alexandria brann. Men texten hade räddats av araberna och kunde kopieras av bysantinska munkar på 900-talet. Tyvärr försvann också den boken, och hittades inte förrän vid förra sekelskiftet. Två decennier senare försvann den igen, tills den plötsligt dök upp på en auktion i New York år 1998. Nu röntgas den för att avlockas alla sina hemligheter<br></br>Det handlar om Arkimedes bok om "Metoden".

Den danske filologen Johan Ludwig Heiberg kontaktades en dag år 1905 av en tysk kollega angående ett märkligt fynd. En professor i paleografi vid universitetet i St Petersburg hade tyckt sig se matematiska tecken under texten i en medeltida religiös handskrift, berättade kollegan. Dokumentet fanns i ett bibliotek i Konstantinopel hos Den Heliga Gravens Metochion, en slags ambassad för den grekisk-ortodoxa patriarken i Jerusalem.

Heiberg anade att det rörde sig om en palimpsest, en handskrift där gamla pergamentblad från en tidigare skrift tvättats rena och återanvänts. Efterson myndigheterna i Konstantinopel vägrade låna ut dokumentet begav han sig kommande sommarlov till Konstantinopel med resväskan full av det senaste i kamerateknik.

Handskriften visade sig bestå av etthundrasjuttio sidor, skrivna av anonyma munkar någon gång på 1100-talet på återanvända pergamentblad. Det handlade om liturgiska instruktioner i samband med vigslar och utdrivning av onda andar, ämnen som uppenbarligen ansetts viktigare än vad som tidigare präntats ned på pergamentbladen.

Munkarna hade lyckats tvätta bort den ursprungliga texten fullständigt på nio av de 170 sidorna, men bakom bokstäverna på resten av sidorna skymtade svagt en text på grekiska. Heiberg kopierade och fotograferade så mycket som han kunde, men bladen hade skurits om och vridits 90 grader så en stor del av texten befann sig i bokryggen. Dessutom låg inte arken i ordning.

Trots detta kunde Heiberg snart konstatera att palimpsesten innehöll texter av Arkimedes. Det rörde sig om en grekisk version av "Om flytande kroppar", med redogörelsen för vad som kallas Arkimedes princip, och som dittills bara varit känd i en latinsk översättning.

Men där fanns också ett verk som man tidigare bara hört talas om genom andra antika författare:"Metoden för mekaniska teorem". Det är inget mindre än en beskrivning av hur Arkimedes använde hävstångslagen och andra mekaniska principer för att lösa geometriska problem, som exempelvis för att beräkna klotets yta och volym.

Den 16 juli 1907 förkunnade New York Times med feta rubriker: "Stort litterärt fynd i Konstantinopel. Forskare finner böcker av Arkimedes".

Glädjen blev kortvarig. När det drog ihop sig till krig mellan Grekland och Turkiet 1920 beslutades att de ovärderliga handskrifterna från biblioteket i Konstantinopel skulle föras i säkerhet. 890 verk packades ner i lårar och skickades till Grekland. När de kom fram saknades 67 verk, däribland Arkimedes palimpsest.

Sjuttio år senare var Arkimedes åter förstasidesstoff. "Uråldrig Arkimedestext dyker upp, och den är till salu", trumpetade New York Times den 27 oktober 1997.

Patriarken i Jerusalem protesterade i högan sky, och menade sig vara dokumentets rätttmätige ägare. Men en domstol slog fast att om någon köpt något i god tro och ägt det i trettio år tillföll det köparen. Försäljningen förklarades laglig.

Auktionen började klockan två  på eftermiddagen. Det kom omedelbart ett bud på fyra miljoner, som raskt höjdes med 400 000 åt gången. Efter fem minuters budgivning slog auktionsförrättaren klubban i bordet och meddelade att palimpsesten sålts för sexton miljoner kronor till "herrn till höger".

Nu trodde alla att den ovärderliga handskiften åter skulle försvinna in en dammig privatsamling. Men farhågorna visade sig ogrundade. Den nye anonyme ägaren ställde palimpsesten helt till forskar­världens förfogande, och lät också visa den för allmänheten på Walters Art Museum i Baltimore.

Under de senaste åren har forskare undersökt sidorna på längden och på tvären och kunnat få fram delar av texten som Heiberg missade hundra år tidigare. Men på några sidor har förgyllda ­illustrationer i bysantinsk stil (för övrigt sentida förfalskningar, tillagda i förhoppningen att öka bokens värde) fortsatt att dölja texten.

I somras kickades palimpsestsidorna till Stanford University i Kalifornien och linjäracceleratorn Slac. Bläcket som använts för den grekiska texten innehåller järn, vilket kan fås att fluorescera när det bestrålas med röntgenstrålar av lämplig frekvens. Synkrotronstrålningen från Slac exciterar och slår ut ewlektroner i järnatomernas innerta elektronskal. När elektroner sedan hoppar ner för att fylla deras plats avges ljuskvanta av en annan våglängd som kan uppfångas av detektorer. Därigenom ges en möjlighet att att upptäcka text bakom illustrationerna.

Förutom uppsatserna Flytande kroppar och Metoden innehåller palimpsesten en del kortare texter. Däribland Stomachion, ett klurigt problem i bästa miniproblemstil.

Arkimedes lämnade för övrigt efter sig även en annan berömd gåta, Boskapsproblemet, där det gäller att utifrån en rad uppgifter beräkna mängden av solgudens Apollons boskapshjord på Sicilien.

Om Arkimedes verk, skrifter, liv och leverne kan man läsa i en utmärkt nyutkommen bok av Roland Poirier Martinsson: Arkimedes - matematiker, vapenmakare, stjärnskådare, Norstedts 2006, inbunden 300 sidor, cirkapris 250 kronor.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer