Populärteknik

Astronomernas bild visar inte stjärnor – utan 25 000 svarta hål

Astronomerna har låtit superdatorer köra algoritmer som kompenserar för de atmosfäriska störningarna var fjärde sekund. Foto: LOFAR/LOL Survey
Astronomerna har låtit superdatorer köra algoritmer som kompenserar för de atmosfäriska störningarna var fjärde sekund. Foto: LOFAR/LOL Survey
Huvudstationen för Lofar i Noderländerna. Foto: Astron

Nej, du tittar inte på en stjärnhimmel. Det är supermassiva svarta hål, fångade på bild med svensk hjälp.

Publicerad

Svarta hål är svårupptäckta – men de kan hittas av Lofar. Det internationella projektet är världens största radioteleskop, som i dag utgörs av cirka 20 000 samordnade antenner. De är utplacerade på 52 platser i nio europeiska länder, bland annat vid svenska Onsala rymdobservatorium.

Namnet Lofar står för Low Frequency Array, och är det enda nätverket som kan få fram högupplösta bilder vid frekvenser under 100 megahertz. Ambitionen är att avbilda hela norra stjärnhimlen med hjälp av ultralåga frekvenser. Nu har man släppt bilder som täcker fyra procent av ”the LOFAR LBA Sky Survey” (LoLSS). Det skriver Universiteit Leiden.

Huvudstationen för Lofar i Noderländerna. Foto: Astron

Efter flera års arbete presenterar projektet den mest detaljerade kartan hittills över supermassiva svarta hål, vars massa är miljoner eller miljarder gånger större än vår sol.

Algoritmer kompenserar störningar var fjärde sekund

Totalt rör det sig om 25 000 aktiva svarta hål som vart och ett ligger i en egen galax. Radiovågorna som synliggör dem kommer inte från de svarta hålen utan från den materia som de interagerar med.

Arbetet krävde bland annat att ny teknik utvecklades för att omvandla radiosignalerna till bilder. Jonosfären stör teleskop på jorden, och problemet är särskilt stort vid ultralåga frekvenser. Lagret av fria elektroner förvränger signalerna, men teamet har löst problemet genom att låta superdatorer köra algoritmer som kompenserar för de atmosfäriska störningarna – var fjärde sekund.

Under de 256 timmar som Lofar gjorde sina observationer genomfördes ett enormt antal korrigeringar. En positiv bieffekt är att astronomerna även har kunnat använda datan från LoLSS för att studera själva jonosfären. Radiovågorna under 50 megahertz förväntas också avslöja hemligheter om andra astronomiska objekt.