Populärteknik

Arkivkilot håller inte vikten

Hos BIPM – Bureau International des Poids et Mesures – i Sèvres utanför Paris förvaras den internationella grundenheten för massa och vikt, det berömda arkivkilot. Sedan över hundra år definieras ett kilogram som vikten av just denna platina-iridiumcylinder som tillverkades av en guldsmed i England 1889.

Publicerad

Arkivkilot i Paris förvaras i vaccum innanför tre glasklockor. Men nu visar det sig att cylindern börjar tappa vikt. Den kontrollmäts varje år mot sex kopior, så kallade "Temoins", och man har då funnit att den av okänd anledning förlorat 50 mikrogram. Det kan synas som en ren struntsak, en vikt mindre än ett saltkorns, men det är fullständigt oacceptabelt i vetenskapliga sammanhang där absolut högsta precision krävs. Många andra enheter, exempelvis volt, defineras också ur kilogrammet, och vi kan inte ha fladdriga standarder som förändras med tiden.

Nej, det krävs en ny och pålitligare standard för vikt. En idé är att definiera kilogrammet som massan av ett exakt antal atomer av något lämpligt slag. Detta är emellertid lättare sagt än gjort, eftersom atomantalet blir ett jättetal i storleksordningen 1025.

Prova Ny Teknik – 149 kr
för tre månader


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här