50 år sedan Kennedys måntal

2011-05-17 23:00  

Den 25 maj 1961 deklarerade president John F Kennedy att USA skulle landsätta människor på månen innan decenniet var slut.

Det är den 25 maj 1961. President John F Kennedy äntrar talarstolen för att ge sitt State of the Union-tal till den samlade amerikanska kongressen.

I slutet av talet säger han följande:

”Jag anser att denna nation bör inrikta sig på att, innan detta decennium är till ända, landa en människa på månen och föra henne säkert tillbaka till jorden. Inget annat rymdprojekt kan vara mer betydelsfullt för mänskligheten eller viktigare för utforskningen av rymden. Inget är heller svårare och mer kostsamt.

Om vi tar detta beslut tillsammans kommer det inte bara att vara en människa som reser till månen, utan en hel nation. För vi måste alla delta i arbetet för att föra henne dit och tillbaka.”

Därpå förklarar presidenten sitt egentliga ärende: att få kongressens godkännande för projektet, som han beräknar kommer att kosta mellan sju och nio miljarder dollar. Men, säger han, ”om vi bara är beredda att gå halvvägs, eller tvekar på grund av de stora svårigheterna, är det enligt min uppfattning bättre att inte göra något alls.”

Presidentens tal möttes av stående ovationer, och kongressen beviljade entusiastiskt de begärda anslagen till rymdprogrammet.

Åtta år senare, den 20 juli 1969, tog månlandaren Eagle mark på månen. ”Örnen har landat”, rapporterades över radion. Befälhavaren Neil Armstrong klättrade ut och fällde de berömda orden ”Ett litet steg för människan men ett jättekliv för mänskligheten”.

Fakta om den första månfärden:

Apollo 11, med astronauterna Neil Armstrong, Edwin ”Buzz” Aldrin och Michael Collins ombord, sköts upp från Kennedy Space Center den 16 juli 1969. Månlandaren, som gick under namnet The Eagle – Örnen – med Armstrong och Aldrin ombord, tog mark i Stillhetens hav kvällen den 20 juli 1969 klockan 21.17 svensk tid. Landningen blev en smula dramatisk, eftersom Armstrong i sista ögonblicket ansåg att den planerade landningsplatsen var olämplig och beslutade sig för att landa på en annan plats. Detta kunde ha gått illa, eftersom bränslet inte var beräknat för att räcka till för extra utflykter. Men allt gick väl, och landaren hade fortfarande bränsle för femton sekunder kvar i tanken när den tog mark.

Efter landningen var det tänkt att Armstrong och Aldrin skulle äta och vila ut, men de var så exalterade att de klev ut på månytan tre timmar före tidtabellen, redan klockan fyra på morgonen svensk tid.

Ett och ett halvt dygn senare, klockan 18.55 den 22 juli, var månbesöket över. Landaren lättade från månytan, dockade med kommando- och service­modulen med Michael Collins ombord, varefter återfärden till jorden började.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer