Opinion
"Vindkraften inte alls så dyr"
DEBATT. Ekonomen Marian Radetzky och Jonny Fagerström, Föreningen Svenskt Landskapsskydd, hävdade för en tid sedan att subventionerna till Sveriges vindkraft motsvarade sex nya kärnreaktorer fram till 2035. Deras beräkningar fortsätter att dyka upp på olika håll trots att siffrorna slår fel med 250 miljarder och är totalt verklighetsfrämmande, enligt lektor Göran Sidén och Jonny Hylander, professor i energiteknik.
”Vindkraftens subventioner kommer att kosta 300 miljarder kronor fram till år 2035” räknar Radetzky/Fagerström med. Men de räknar helt fel. Ett vanligt argument mot vindkraften är att vinden inte alltid blåser och att vindkraft bara kan vara en del av det svenska energisystemet. Därför krävs energikällor som kan regleras mot efterfrågan, så kallad reglerkraft. Vi vet genom en studie ledd av forskaren Mikael Amelin, KTH, att det är tekniskt möjligt att integrera upp till 30 TWh vindkraft per år i det svenska elsystemet och att variationerna kan balanseras med befintlig vattenkraft. Vår nuvarande planeringsram för vindkraft, 30 TWh, kräver alltså inga kostnader för utbyggd reglerkraft.
Radetzky/Fagerström har också i sina kalkyler räknat med att elcertifikaten kostar 35 öre/kWh men aktuellt pris är 23 öre. De tror också att hela summan för elcertifikat går till vindkraften. Men den får bara en del, kanske 40 procent, medan 20 procent går till skatt och resten går till vattenkraft och biobränslebaserad kraftproduktion. Elcertifikat ska betalas för 70 procent av elförbrukningen. Skulle 40 procent av elcertifikaten komma från vindkraft skulle de totala kostnaderna för stödet till vindkraft bli maximalt 4 miljarder kronor år 2020. Alla andra år fram till 2035 blir det lägre vilket beror på att elcertifikaten bara ska täcka en del av elanvändningen. Andelen - kvotplikten - är olika varje år.
